29 Oktober. Dessa telegrafdepescher stå till en del i motsägelse med hvarandra, i det depescherna från St. Petersburg, som komma först, nästan uteslutande framhäfva hvad som är till Ryssarnes fördel. Såsom redan antydts har man nu bekommit utförliga officiella depescher från furst Mentschikoff rörande tilldragelserna d. 19 och 20 Oktober. Han omtalär deri, en lyckad marsch af general Sjemiakin från byn Tschorgun, hvarigenom de allierade nödgats framskjuta sina trupper till byn Komary. Bombarderingen d. 19 och 20 skedde blott från landsidan af 5 engelska och 4 franska batterier. Ryssarnes förlust d. 19 var 217 döde och sårade. Den 20 bemärktes från Sebastopol, att ett krutförråd sprang i luften på ett frankt batteri i närheten af Chersons ruiner och straxt derefter inställde batteriet sin eld. Emellan d. 20 och 23 skulle Ryssarne, enligt deras egna, på telegrafvåg anlända uppgifter hafva gjort ett utfall från Sebastopol och dervid förnaglat en del pjeser i ett franskt batteri. Enligt hvad som d. 3 dennes telegraferats fr. Paris, inneh. Monitören af denna dag en berättelse från general Canrobert, hvilken är daterad d. 23 Oktober och icke tyckes omnämna denna händelse, i det den förmäler, att belägringsarbetena fortskrida regelmässigt och att generalen och hans trupper äro lifvade af det bästa hopp om företagets framgång. Ehuru det är omöjligt att af telegrafdepescherna få reda på sammanhanget med tilldragelserna d. 25 Oktober, synes man dock kunna antaga som säkert, att Engelsmännen lidit betydliga förluster. Lord Stratford säger i sin depech, att 3 engelska regementer lätt kavalleri ledo förfärligt och Mentschikoff har under d. 26 rapporterat, att engelska kavalleriet förlorat öfver 500 man. Det var icke af Sebastopols garnision, som Engelsmännen blefvo angripna d. 26, utan af de förstärkningar, som från Bessarabien öfver Perekop inryckt på Krim, och hvilka kommenderades af gen. Liprandi, hvilken somras förde befälet i lilla Wallachiet. Man bör noga lägga märke till, att det ej var Engelsmännens läger utanför Sebastopol, som anfölls d. 25, utan deras detacherade läger vid Balaklava. Af den i går meddelade depeschen vill det tillochmed synas, som om de af Ryssarne tagna redutterna varit försvarade af Turkar, och att det engelska kavalleriet blifvit så illa tilltygadt vid ett försök att komma de svigtande Turkarne till undsättning. Såsom både lord Stratfords depesch och franska regeringens (enligt gårdagens telegrafdepesch) d. 4 bekomna underrättelser förkunna, hafva Fransmännen följande dagen, d. 26, tagit en lysande hämnd på Ryssarne. Måhända har till följe häraf general Liprandi måst öfvergifva offensiven för att ställa sig på desensiven. Något sådant antydes verkligen i en rapport från Mentschikoff af d. 27, der det heter, att fienden ingenting företagit emot general Liprandi. Att den af Engelsmännen lidna förlusten — hvilken likväl alltid är mycket kännbar, och hvad värre är, svår att ersätta — ej haft något inflytande på belägringens fortgång, synes för öfrigt bäst af Mentschikoffs egna rapporter, af hvilka den aldra senaste (såsom den befinnes i Berling. Tid. af d. 6) säger, att från den 27 till d. 29 ställningarne å ömse sidor förblifvit oförändrade, att belägringsarbetena fortsattes, men att de mest framskjutna batterierna ännu ej voro bestyckade. Detta innebär ett medgifvande, att belägringen gjort framsteg. då de allierade hafva uppfört nya batterier närmare fästningen, om de ock ännu ej hunnit bestycka dem. (Se dagens telegrafdepesch!) Omer Pascha synes nu vilja göra allvar af sitt länge bebådade anfall på Ryssarne i Bessarabien. Derigenom sorhindras Gortschakoff från att sända ytterligare förstärkningar till Krim. En del ryska trupper, som redan voro på vägen dit, skola ock fått order att vända om och ga ställning vid Pruth och Donau. Den tappre turkiska kavallerigeneralen Iskender Bey inrycker i Dobrutscha. Man befarar högligen, att franska regeringens beteende emot Soul skall leda till ledsamma förvecklingar med Amerika. Den halfofficiella franska pressen sysselsätter sig mycket med denna sak. Den söker försvara regeringens handlingssätt, på samma gång som den bedyrar Frankrikes vänskap och aktning för Amerika. Soul säges oförtölvadt skola begifva sig till Madrid, för att på ett eller annat sätt få ett slut på Cuba-frågan.