Rättegångsoch Polissaker. I Måndags förevar i poliskammaren undersökning rörande branden den 26 sistlidne Oktober på aftonen uti snickareverkstaden å Tyggården. Af inkallade upplysningsvis hörde personer inhemtades, att arbetet i verkstaden slutats omkring klockan 8 på aftonen, då lavettmakaremäst. Widell, som jemte tvenne sina arbetare der uppehållit sig, lemnade stället, sedan man släckt de vid arbetet begagnade lampor och eftersett att ingen eld visat sig hvarken i spiseln, der på eftermiddagen blott en panna lim blifvit värmd, eller annorstädes i verkstadsrummet. Derefter hade arbetarne gått hvar till sitt, Widell medtagande nyckeln till verkstadsdörren. Klockan till 10, då handl. S. Pettersson jemte några bekanta passerade Quarnbergsgatan, kändes stark brandrök, hvarpå Pettersson gjorde de andre uppmärksamme, förmenande Pettersson att sådant härledde sig från någonstädes i gronnskapet uppkommen eldsvåda, hvadan han, enär röklukten tycktes komma från verkstadshuset, närmade sig derintill, då sprakning hördes äfvensom rök syntes uttränga genom de tillstängda fönsterluckorna. Med anledning häraf anmälte han genast förhållandet uti vakten å Tyggården, der en konstapel väl vid samma tid känt brandrök, men icke vetat hvarifrån den härledde sig. Rapport afsändes derpå till högvakten, för att få larmkanonerne aflossade, äfvensom ett bud till väktaren i Tyska tornet, på det att klämtning måtte ske. Då Widell, som är boende i närheten af Tyggården, vid niotiden fick höra rop på gatan att eld utbrutit i verkstaden, skyndade han dit och öppnade dörren, för att efterse hvad som var å färde. Alla fönsterluckor voro tillstängde. Verkstaden befanns då full af rök och sprakning hördes omkring spiseln, men någon eld syntes icke till. Dörren blef derpå stängd, intill dess nägra af frivilliga brandkärens sprutor ankommo, wuå den för släckningsarbetet åter öppnades. L På fråga till Widell och hans biträden, gesällerne Henriksson och Carlsson, om de knnde uppgifva någon orsak till eldens utbrott, genmälte dessa, att den måtte ha uppkommit genom någon bristsallighet å skorstenspipan, enär det sedermera visat sig. att elden starkast angripit hissbotten ofvanom spiseln, afvensom invid den srån verkstaden till vin den ledande troppa, men deremot obetydligt skadat verkstadens golf och talk. Försakrande samtlige, att de väl stundom uppbränt hyfvelspånor i spiseln, senast dagen före branden, men likväl alltid varsamt umgåtts med elden, så att de icke på något sätt vållat densammas utbrott. Poliskammaren förordnade derefter att skorstenspipan skulle af byggmästare besigtigas, som till en annan dag borde inkomma med utlåtande häröfver. Då undersökningen uti detta mål ånyo förekom sistlidne Thorsdag, infann sig stadsarkitekten Kauffmann, som fått uppdrag att verkställa ifrågavarande besigtning. Hr Kauffmann upplyste, att han synat skorstenspipan, men derå icke funnit någon bristfällighet, hvadan antändning härigenom omöjligen kunnat ske. Deremot ansäg han ganska troligt att någon eld blifvit spilld på golfvet invid spiseln, antingen derifrån eller på annat sätt, så att branden här uppkommit, hvarefter elden dragit sig uppåt, enär man tydligen kan se, att den starkast rasat uti bjelklaget omkring skorstenspipan äfvensom vid den derintill varande trappan åt vinden. Derefter upplästes en af hr pastor J. O. Johansson, som är boende midt emot brandstället, till poliskammaren ingifven skrift, så lydande: Hindrad af embetsgöromål att personligen närvara vid den ransakning som kommer att anställas rörande anledningen till den eldsvåda, som den 26 sistl. Oktober på aftonen utbröt i det hus, hvilket af kronan begagnas till snickareverkstad, får jag äran härmed