rne meddelat med anledning af Birger Jarltyens aftäckning, reproducera vi söljande af lis Qualis. Birger Jarl. Hur hålla landets herrar hus, Som sätta barn på thronen? Så ropte Jarlen utan krus Och lade vigt i tonen. Men han, som älskade sitt land Och ej var van att tigga, Tog bara spiran i sin hand — Och kronan lät han ligga. Snart såg han det var farligt skämt, Som klemighet förvärrar, Att icke hålla tummen jemt På Sveriges höga herrar; De släckte icke då sin törst, Som sparfvarne, på knoppen, Men trängdes gerna alla först Om kronan opp i toppen. Och då han ej fick husfrid alls t kronans gyldne fäste, Så vrok han dem med blodig hals Tillbaks i deras näste — Sen växte lydnad som ett träd, Ett tuktadt, i det inre; Man måste vara hårdhändt med, När det ej går för mindre. Så lade han sitt svärd i ugn Att smidas om till lagens, Som skulle skaffa landet lugn, Så nätternas som dagens; Ty det var tungt att dagligdags Få klagomål med vinden: I Går bonden in, så öppnar strax I Våld eller list på grinden. Och fredligt blef det rundtomkring, IH Och det ger band och styrka: At qvinnor frid och frid vid ting, På landsväg och vid kyrka; I Och hvart en bonde sedan drog, En fröken eller fruga, De tänkte: Jarlen vakar nog För både oss och stuga! Och på en skuta i en göl Vår handel låg begrafven, Men han lät timra den en köl Att åka på kring hafven; Och såg sig björnens landsman om l