Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1854, sida 2

hette Sandqvist, utan under namn af Frid blifvit strafsod förlandra resan stöld och någon tid häktad och tilltalad för tredje resan, ehuru jag blef frikänd. Tillfrågad om han förvarat sina penningar i portemonnaie svarade han nej uti en röd sassiansplånbok med klast. och hans förlägenhet var synbar, då hr polismästaren förevisade den af mannen Lundin uti skogen påträffade plånboken, hvilken till alla delar öfverensstämde med den beskrifning som Frid sjelf afgilvit, och derefter såväl den åt hustru Lundin inköpta ringen och klädningstyget. Sedan hustru Lundin blifvit förekallad, uppmanades Frid återigen att bekänna, men han fortfor att i sväfvande ordalag yttra: jag kan ingenting bekänna. Frid återfördes då till häktet med tillkännagifvande att han åter skulle i mörk cell insättas. Någon stund derefter, sedan Lundell blifvit förehemtad och uppmanad att bekänna hvarest Frid nedgräft den af honom hos hustru Lundin hemtade Åpenningeklutenk men sådant icke ville uppgifva, förehemtades Frid ånyo, som blef då underrättad om att endast hans bekännelse kunde rädda makarne Lundin från häkte. Det oaktadt fortfor han likväl att neka, ehuru hustru Lundin under tårar yttrade: kära Sandqvist bekänn, om icke för min skull, åtminstone för mina värnlösa barns; ty Sandqvist har ju stått fadder ät det yngsta som jag mäst föra med mig i häkte; kom ihäg det dyra löfte han iklädt sig. En djup tystnod rådde i sessionssalen, och det var skakande att se den inre striden mellan behofvet att erkänna brottet och föresatsen att förneka det. Under djupa suckar svarade han åter nej. Tillfrågad hvarför han efter sitt gripande under färden till Stockholm frågat konstapeln Thorssell: hvilken är värst, den som mördar eller den som slår? förblef han stum och kunde ej afgifva nöjaktigt svar Han återfördes derefter till cellen, hvarefter målet upp: sköts. Makarne Lundin tillätos att tillsvidare vistas på fr fot och begifva sig hem, och då de uppgåfvo sig sak. na alla medel att färdas den 6 mil länga hemfärden erhöllo de af polismästaren 4 rdr bko, men förständigades att nästa Måndag iakttaga inställelse. Den 13 voro Frid och Falk åter uppkallade ocl uppfordrades till bekännelse men fortforo att neka, de insattes åter i mörk cell.