Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 oktober 1854, sida 2

Genom hvilken kombination af tilldragelser? Vi skola så veta det under loppet af denna berättelse. För att taga sin tillslygt till denna , ajoupa, hade de båda personer, om hvilka vi nyss talade, ett helt annat motiv, än blott att söka skydd mot den förtärande solen. Denna ,3joupa, som var både rymlig och beqvämt inredd, tillhörde en mulattska, som visserligen hade de första ungdomsåren bakom sig, men som ännu såg bra ut och inför menniskor, som i sex månader varit på hafvet, godt kunde galla för en skönhet. Till de fiskares tjenst, hvilka här utkastade sina garn, hade hon inrättat en liten försäljning af förfriskningar, såvida kornbränvin och franskt bränvin kunna kallas så. Emellanåt bjöd hon äfven på något sylt, som surnat genom att hafva legat för länge; stundom tillredde hon också limonad åt sina gäster, men detta skedde blott undantagsvis, ty i allmänhet höll hon sig till sin spiritus ensamt. Till mulattskans heder måste vi dock tillägga, att, då vi säga att hon höll sig till sin spiritus, vi icke menat som sörtärde hon sjelf deraf, utan blott att hon framsatte den för sina gäster — hon hörde icke till det slags värdar, som sjelfva förtära hela sin butik. För öfrigt behösde hon också hela sin kallblodighet för att hålla sina gäster i tygeln,