Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1854, sida 2

— — ————7——— de roret och straxt derpå kommenderade han: Fyr I Hela batteriet gaf eld, och ett ögonblick derpå var briggen insvept i ett tjockt rökmoln. 7. Natten. Då röken skingrat sig, kunde kaptenen på Gregor bedöma verkningarne af sin eld; men oaktadt alla de missgynnande förhållandena var han likväl icke förberedd på att blifva så gäckad. Tremastaren fortsatte lugnt sin kurs, utan att hafva lidit någon synbar skada, och liksom allsintet passerat. Hvarken segel eller tacklage hade lidit det aldraringasta, och det såg ut som om ingen enda kula råkat det löpande godset. Det var klart, att korsaren förspillt sitt skott. Om Plouen icke varit beherrskad af sina passioner, skulle detta alldeles icke hafva synts honom oförklarligt, och han skulle icke. hafva utsatt sig för en slik förödmjukelse; han skulle i så fall hafva insett, att i en sådan storm alla hans skott måste gå antingen för högt eller för lågt.