stiska, geografiska, linguistiska, arkäologiska, merkantila, botaniska, zoologiska, entomologiska samt medicinska, hvilka sektioner dock kunde ester behof både minskas och ökas. För hvar och en af dessa sektioner bestämdes en hufvudman, boende inom Götheborg, hvilkens uppdrag skulle blifva, att sätta sig i beröring med de personer utom Götheborg, som kunde vilja medverka med forskningar och upplysningar, hörande till den eller den sektionens ämne. Härmed afsågs i första rummet, att erhålla kunskap om hvad som hörde till de olika orternas inom Götheborgs stift lokala förhållanden, i afseende å geografi, traditioner, folkspråk, minnesmärken, m. m. Omkring en gång i månaden skulle föreningens medlemmar hafva sammankomster, hvarest det borde tillkomma sektionernas hufvudmän att meddela hvad de inhemtat eller hvad som i allmänhet inom deras område förekommit anmärkningsvärdt. Vid dessa sammankomster borde för öfrigt all frihet äga rum sör förfrågningar, samtal m. m. till inbördes upplysning. Utom dessa månatliga sammankomster skulle en större sammankomst hållas ärligen, sammansattande sällskapets verksamhet under årets lopp. hvarjemte ock öfver samma verksamhet en berättelse borde årligen utgifvas. Utomdess skulle möjligen sällskapefs verksamhet, ester tid och omstandigheter, kunna utsträckas till populära föreläsningar äsfvensom till utgifvande af pepulära småskrifter i lämpliga, nyttiga ämnen. Så ungefär tänkte man sig detta sällskap, hvilket, såsom hvar man inser, är ingenting annat än ett vetenskapens ställande på allmännelig — att icke säga demokratisk — grund, i st. f. att de gamla vetenskapssällskapen bilda afslutna samfund, som sins emellan komplettera sig, oftast mindre med afseende på personernas duglighet och insigter, än på deras yttre samhällsställning, på personliga sympathier eller antipathier o. s v. I det nya sällskap, hvarom här är fråga, skulle deremot hvarje välaktad person vinna inträde, då han röjde det intresse för bildning och vetande, att han önskade vinna detta inträde. Sedan förslag till stadgar blifvit utarbetade, valdes på den sammankomst, som till detta ändamål hölls, domprosten J. IH. Thomander till sällskapets ordförande, och blef sällskapets verksamhet uppskjuten till dess ordförandes hemkomst från hufvudstaden. Denna har, såsom vi känna, nu lyckligen inträffat och vetenskapens vänner äro ej de ende som gladt sig deråt. Nu är det beslutadt, att en af de i ofvannämnda månatliga sammankomsterna skall äga rum uti Götheborgs elementiar-läroverks sollennitetssal, nasta Lördag, kl. 3 7 e. m., och komma dervid tvenne föredrag att hållas af den kemiska och zoologiska lektionernas hufvudmän, hvarjemte, derest tiden det medgifver, en diskussion kommer att hållas öfver frågan: Åhvilken uppmärksamhet och hvad afseende bör vetenskapsmannen fästa vid de i folktron ofta förekommande berättelser om natursenomener, synes, läkemedel, m. m.? Denna sammankomst är fritt tillgänglig för alln åhörare, som der vilja infinna sig, och står det, såvidt vi förstått, en hvar fritt, att på grund af de hållna föredragen göra de förfrågningar samt begära eller lemna de upplysningar, hvartill föredragen kunna föranleda. Först efter detta sammanträde, sedan man erfarit huru stort intresse för saken kan finnas inom samhället, kommer sällskapet att desinitivt bilda sig. Vi önska dertill upprigtigt all framgång och visa, efter bästa förstånd och utrymme, referera hvad som vid såväl detta, som öfriga offentliga sammanträden kan blifva af intresse. Lägga vi slutligen härtill, att Götheborgs hildningscirkel och Sångföreningar gå framåt, så att de vinna städse flera medlemmar, så synes oss allt detta innebära glädjande tecken derpå, att en ganska allmän och liflig håg vaknat inom vårt samhälle för icke blott industriellt framåtgående, utan ock för allt hvad till bildning och kultur hörer, hvilket ock är den enda grund, hvarpå ett samhälle kan hvila tryggt och utveckla sig till sitt rätta mål. — Stockholmstidningarne med ordin. posten bringa hufvudsakligen följande underrättelser: Förstärkta statsutskottet skulle såsom i Fredags afton sammanträda, för att votera ang. afgiften för bränvinstillverkningen. — Bankoutskottet har afgifvit ett nytt betänkande rörande decimalsystemets tillämpning på rikets mynt, deri utskottet sökt sammanjemka de skiljaktiga meningar, som inom stånden uttalats vid samma fråga. Utskottet föreslår nu: 41I:o att, med fastställande af räkne-enheten till värdet af en fjerdedels riksdaler silfver, enligt myntordningen den 9 Maj 1835, denna räkne-enhet, motsvarande en riksdaler riksgäld eller 32 sk. bko, benäm