ända upp på sluttningarne, och jag underlät icke att genast låta min första linie framtränga genom trädgårdarne. En hvar trängde igenom der han kunde och våra kolonner bestego höjderna under en handgevärsoch kanoneld, som icke förmådde uppehålla deras framryckande. Höjderna besattes och jag lät nu min 2:dra linie framrycka till den förstas skydd, hvilken framträngde vidare under ropet: Lefve kejsaren! Reservartilleriet hade å sin sida avancerat med en hastighet, som hindern vid flodöfvergången och höjdernas branthet göra svår att begripa. De fientliga bataljoner, som tillbakakastats på platåen, dröjde icke att med våra linier vexla en kanonoch gevärseld, hvilken åndade med ett slutligt återtåg i ganska dålig ordning, ett återtåg, som jag med tillhjelp af några tusen man kavalleri lätt kunnat förvandla i en fullkomlig flykt. Natten inträdde och jag måste vara betänkt på att låta trupperna öfvernatta i närheten af vatten. Jag uppslog lägret på slagtfältet i samma ögonblick, då fienden försvann i horizonten, lemnande marken betäckt med sina döde och sårade, af hvilka han dock medtagit en stor mängd. eUnder det att dessa händelser tilldrogo sig på högra flygeln och i centern, öfverskredo engelska härens linier floden framför byn Burluk och framträngde emot de positioner, som Ryssarne befästat och der koncentrerat betydliga massor, ty de hade icke trott, att de branta höjder, hvilka ligga emellan denna punkt och hafvet och hvilka äro betäckta genom en naturlig graf, skulle kunna stormas af våra trupper. Engelska hären stötte alltså på ett ganska starkt organiseradt motstånd. Den kamp, som de kämpat, hör till de lifligaste och gör våra tappra bundsförvandtar den största ära. ,I få ord, hr marskalk, slagtningen vid Alma,li hvilken mera än 120,000 man med 180 kanoner deltagit, är en lysande seger och ryska arm6en skulle ej hafva hemtat sig efter den, om, såsom jag redan nämndt, kavalleri stått mig till buds för att tillfångataga de demoraliserade och fullkomligt skingrade infanterimassorna, som retirerade för oss. Denna slagtning lägger på ett eklatant sätt i dagen våra vapens öfverlägsenhet straxt i början af detta krig. Den har i högsta grad rubbat ryska armeens sjelfförtroende, hvilket var så mycket större, som den väntade oss i ställningar, hvilka den haft så lång tid att befästa. Denna armå bestod af 16:de och 17:de ryska insanteridivisionerna, jägarne till fots af 6:te korpsen, hvilka voro beväpnade med tigegevär, ur hvilka det sköts med cylinderformiga kulor, en artilleribrigad, deribland 2 ridande batterier, och ett batteri af reserv-belägringsparken, hvilket räknade 12 kanoner af grof kaliber. Kavalleriet var ungefär 53000 man starkt och totalstyrkan kan anslås till cirka 50,000 man. Furst Mentschikoff kommenderade personligen. Det är svårt för oss att beräkna Ryssarnes förlust. men den måste ha varit betydlig, om man dömer efter de döde och sårade, som de ej kunnat föra med sig och som förblifvit i våra händer. Slagtfältet är betäckt med öfver 10,000 gevär, turnistrar och andra persedlar. Vi hafva begagnat denna dag dertill att begrafva de stupade Ryssarne öfverallt, der de funnits, och sörja för de sårade, hvilka jag jemte våra sårade låter bringa på fartyg för att skicka dem till Konstantinopel. Alla ryska officerare, generalerne inbegripne, äro kladde i den grofva soldatkapotten, och det är derför svårt att urskilja dem bland de döde och det lilla antal fångar, som vi gjort. Säkert är imellertid, att bland de sångar, som engelsmännen gjort, befinna sig 2:ne generaler., Marskalken anmärker sedan i afseende på turkiska divisionen, att den med stor skyndsamhet verkställt den samma föreskrisna marsch, för att tjena general Bosquet till stöd, men att den dock ej kunnat deltaga i den verkliga striden. Marskalken slutar med att yttra, det alla gjort sin skyldighet och att det skulle blifva honom svårt att utmärka någon särskilt. Imellertid nämnes särskilt I:sta divisionen under general Canrobert, 3:dje divisionen under prins Napoleon och den af general Aurelle kommenderade 2:dra brigaden af divisionen Forez. På denna berättelse följer i Monitören en annan den 22 daterad, äfvenledes på slagtfältet vid Alma skrifven berättelse från marskalk St. Arnand till krigsministern. I denna sin sista berättelse yttrar marskalken, efter skedd besigtning af de den 20 tagna ställningarne, att de, försvarade af Fransmän och Engelsmän, aldrig skulle hafva blifvit tagna af Ryssarne. Desertörer hafva berättat att Ryssarne i slaget förlorat 6000 man och att de om aftonen den Fa Ya VA SA Fo TI Vv 14444 ND