Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 oktober 1854, sida 3

Mexico,) midtemot kyrkan, då han en afton plötsligt hörde musik, och bland folkhvimlet såg en ung hustru, som på sitt hufvud bar ett dödt barn, klädt i brokigt papper. Det var fastbundet på ett bräde med ett kläde. En violinoch en gitarr-spelare följde henne till kyrkan, hvarifrån hon några minuter derefter kom tillbaka och gick ut på kyrkogården. Fadren kom med en annan man och begge kastade raketer i luften. Allt var lustigt och fröjdefullt, ty barnet, hette det, hade undgått skärselden och straxt blifvit ,en angelitto (en liten engel.) Då det blifvit gömdt i jordens sköte, dansade man en fandango. Fiskfängsten. kn prest i ett rikt abbotsstift, hvars fader hade varit fiskare, lät upphänga ett fisknät i sitt rum för att derigenom erinra sig sin ringa härkomst. Denna låtsade ödmjukhet gjorde, att man efter abbotens död valde honom till abbot. Nu sågs icke nätet längre, och då man frågade honom om orsaken dertill, svarade ban: ,Då jag nu har fångat fisken, behöfver jag icke nätet längre. Väderleksteckhen. När det skall bli regn eller blåst, förkortar spindeln de yttersta trådarne, vid hvilka dess nät är upphängdt och lemnar det i sådant tillstånd, så länge en sådan väderlek fortfar. Men ju längre dessa trådar äro, desto längre kan man räkna på vackert väder. Arbetar spindeln under regn, så går det snart förbi och klart väder följer; arbetar spindeln icke, så blir regnet ihållande. En god gosse. En girig gumma höll gästgifveri. En dag kom en hungrig soldat och bad om någonting att äta. Man satte några ben för honom, hvilka voro temligen afgnagade. Då han hade slutat den knappa måltiden, kom värdinnans lille son, som väl märkte, huru litet soldaten haft på sitt ben, emot honom och stack en penning i hans hand. Då mo. dren åter kom in i stugan, frågade gossen henne, huru mycket det väl kostade, att gnaga de gamla benen. En groschen, min son! sade gumman, och utsträckte handen, som om hon ville emottaga penningarne. Det tänkte jag väl, svarade gossen, derföre gaf jag också den gamle soldaten en groschen för besväret. (Portfoljen.) Surrongat för lummpor. En amerikansk doktor, Antisel, tror sig nu hafva funnit det länge sökta surrogatet sör papper uti en växt, som ofversallt i stor ymnighet värer vildt inom den tempererade zonen, och som endast kommer att kosta en sjettedel så mycket som lumpor. SLjuten hVvaL:iAK. Den 20 Augusti blef på kusten af Norfolk i England en hvalfisk af Beak-slägtet skjuten af en jägare som befann sig vid stranden, då hvalfisken närmade sig landet. Han träffade monstret i ögat, hvaraf det så förlamades, att det någon tid förblef orörligt. I detsamma inföll ebben, då man dödade djuret. Den böll 29 fot i längd och 21 fot i omkrets, samt vägde 180 centner. En fix Id. En viss hr Eailing från Hampshire, rik räntetagare, fann nyligen döden vid en af de sednaste jernbanolyckorna, på banan från Brighton till London. Han efterlemnade följande märkvärdiga testamente: ,Jag testementerar alla mina gods, mobilier, och imobilier i England och på kontinenten till den jernvägsdirektion, på hvars jernbana jag är så lycklig att förlora lifvet och blifva befriad ifrån mitt jordiska fängsel. Såsom motiv till detta testamente synes hafva varit den hos honom herrskande fixa idn, att han skulle få en våldsam död, och hvilket, såsom han fann troligast, skulle inträffa på någon jernväg. Ssedan åratal reste han från den ena jernbanan till den andra, och alla jernbanstjenstemän i England, Frankrike och Belgien kände denne sällsamme passagerare, med sin bredskyggige hatt och stora kappa, som immerfort for fram och tillbaka. Vid den bekanta Marskatastrofen på Versaillebanan var han närvarande och nästan den ende som kom derifrån oskadd; vid Fampoux befann han sig i en vaggon som hade sjunkit ned i vattnet, men ändå blef han räddad; på banan frän Poitiers befann han sig med i ett tåg, som träffades af en Svår olycka, utan att kunna finna sitt efterlängtade slut. På de Nordamerikanska sjöarne och floderna for han omkring i flera år, i hopp att finna döden vid någon ångpannas explosion; slutligen såg han sin önskan uppfylld ooh fick dertill dö i sin hemort. Hans arfvingar hafva begärt testamentets annulerande, på den grund, att testator skulle hafva förlorat förståndet. EO NN