Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1854, sida 2

nm JPTAAHUI0C Plato. IH du år ett mekaniskt snille, bevisadt genom hans förbättringar af mekaniska inrättningar samt uppsinningen af en högst förunderlig tobakspress, hvilken skiljer sig frän alla pressar jag hittills I sett. Den är inrättad efter en helt ny plan, arbetar väl och är från början till slut N:s egen uppfinning. Norberg och jag voro vid efterräknande bekanta, båda från Westergöthland och hade träffats i Newyork för flera år tillbaka. lansenisternas stad är icke, såsom jag föreStällde mig, en samling af här och der spridda Små kojor. De bo i 2till 3-vånings tegelstenshus, i hvilka råda snygghet och trefnad. Deras bord äro icke belastade med några kräsI ligheter, men deras mat är god och till öfverslöd. Jag åt middag med dem i deras stora matsal, hvarom mera på ett annat ställe. Skola är inrättad för barnaundervisning, hvarest de lära engelska språket grundligt. Svensken uppehålles endast genom tal i skolan, hvilken förestås af fru Jansen, ett bildadt fruntimmer, som, enligt berättelse, har förestått en större amerikansk skola i östra staterna. I arbetsrummen såg jag biblar kringspridda, hvilka lästes under rasttimmarna. Detta folk syntes ledas och styras endast genom gudsfruktan. Deras arbete liknar icke våära Södra Negrers eller svenske herrgårdsarbetares, hvilka, under inspektorers och rättares uppsigt, drifvas mera likt kreatur än menniskor, emedan desse kolonister drifva sig sjelfve. När några nya medlemmar ankomma, så få de sig arbeten förelagda af sysslomännen, hvilka noga efterfråga deras professioner och låta dem välja sina egna arbeten. Jag frågade min följeslagare om de icke ibland behöfde pådrifvas och om de icke stundom fingo lata medlemmar. Härtill svarade han, att det gifvits exempel på sådane, men att de inom kort tid blifvit förändrade. Der syntes vara tällan mellan dem vid arbetet, men likväl rådde bland dem en oafbruten samja. Här tillätes ingen öfveransträngning eller för mycket arbete; ty de vilja icke, såsom de säga, slafva-. De hafva långa rasttimmar och arbeta icke under den varmaste delen af dagen. Jag betraktade dem i deras arbeten och kunde snart sagdt icke afhålla mig aw afundas dem deras verksamhet och ställning. De syntes så belåtna och lyckliga och arbetet tycktes vara deras största nöje. De hade allt hvad de önskade; mat, kläder m. m. Men — tänker kanske någon — de hafva inga penningar. Det är sannt; men hvad skola de med penningar? De behöfva dem icke. Jag frågade flera bland dem, om de icke saknade penningen; men alla svarade med en mun, att det är mycket bättre derförutan, hvilket ock är min öfvertygelse. Må den rike utskifta sina egodelar till de fattige och komma hit till detta folk, så kan han få lära hvad det vill säga att lefva ett lyckligt lif!) Kolonien är styrd och dess affärer uppgöras af sysslomännen, hvilka äro 7 till antalet. Dessa väljas af folket genom allmän röstning. Hvar och en af dem har sin särskilda befattning, såsom bokhållare, kassör o. s. v. De nuvarande sysslomännens namn äro: Olof Janson, John Olsson, Jakob Jakobson, Sven Svensson, Jonas Kronberg, Petter Jansson och Jonas Eriksson. — Det bör icke glömmas att spirituösa drycker här icke nyttjas — ett bevis åtminstone på deras umbårligket — deras skadliga inflytande är tyvärr blott alltför bekant ösverallt der de brukas. — Man dricker här i stället svagdricka och mjölk och har således ännu så mycket svenskhet qvar, att de icke, liksom Amerikanerne, dricka vatten. Jag har förutskickat dessa anmärkningar innan jag företager mig beskrifningen af de särskilda näringsyrken, manufakturier, mekaniska inrättningar m. m. som finnas vid kolonien. Mitt bref blifver derföre långt; men jag hoppas dock, att underrättelserna blifva välkomna för många, som önska lära känna rätta förhållandet med denna berömvärda koloni, isynnerhet som jag vet att desse Jansenister äro i Sverige mycket misskända. Jag sjelf misskönde dem på grund af falska rykten, och anser det derföre vara min skyldighet, att framställa dem i rätt dager genom en sann beskrifning af hvad jag bland dem hört och sett. Att mina uppgifter äro sanningsenliga derföre sätter jag min heder i borgen. Mitt namn är icke obekant i Sverige, hvarest jag smickrar mig med att ega många vänner, hvilka jag uppmanar — ifall dessa uppsatser af Jansenska koloniens fiender blifva motsagda — att upptaga till försvar rättvisans sak till dess jag personligen kan uppträda till desse kolonisters och eget försvar. Denna uppmaning skulle uteblifvit, om det icke varit mig bekant, att Jansenisterna i Sverige hafva många fiender, hvilka ) Vår brefskrifvare tyckes hafva blifvit en smula smittad af kammunism — oll anladninn nade