Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1854, sida 2

Rättegängsoch Polissaker. Uti förliden Januari månad skedde en stöld hos hr G. Tranchell, boende i handl. B. Thulins hus vid Bazargatan, dervid åtskilliga klädesplagg, bestående af rockar, byxor och en slängkappa tillgrepos. Vid senaste illuminationen å Lorentzberg, hade polisen sått en vink om att en person, som bemärktes bland åskådarne. misstänktes för stölden, hvadan man äfven passade på och följde honom i spåren tills han väl hemkommit, då undersökning anställdes i hans bostad, der man ganska riktigt anträssade tre par byxor och en bonjour af de stulna klädespersedlarne. Tjufven, som var drängen Lars Petter Andersson, i tjenst hos arrendatorn P. Flodin på Stora Skår, erkände derefter otvunget att han begått stölden. Vid ransakningen härom inför poliskammaren, vidhöll Andersson sitt erkännande att han föröfvat tillgreppet, hvarom han berättade: att uti sistlidne Januari månad hade han emellanåt besökt bandl. Thulins berörde hus, der han förut tjent hos ett herrskap. Härunder hade han tyckt sig finna att förstugunyckeln hade mycken likhet med nyckeln till herr Tronchells rum, hvarför ban, för att erhålla visshet härom, en dag, då hr Tranchells nyckel sutit utanför i dörren, obemärkt uttagit nyckeln och jemfört densamme med förstugunyckeln, hvarvid han funnit sin förmodan i det närmaste slå in. Förstugunyckeln blef derefter silad så, att den fullkomligt passade till hr Tranchells dörrlås. Sedermera hade Andersson tvenne qvällar, då allt varit tyst och ingen synlig, medelst den falska nyckeln ingått i hr Tranchells rum, derifrån han första gången borttagit en grå öfverrock och andra gången fyra par byxor, bonjouren, slängkappan och två bundtar cigarrer med hvilket han lyckades undkomma, u tan att förrän nu ha blifvit upptäckt. Den falska nyckeln hade han straxt efter stölden kastat i hamnkanalen. Beträffande de klädespersedlar, som saknades, uppgaf han sig ha försålt slangkappan till månadskarlen Anders Jönsson för 10 rdr, ehuru den varit värd betydligt mer. Öfverrocken hade han tagit sönder och deraf gjort en väst; det öfriga hade försålts på ett af torgen till en okänd bonde. Ett par byxor, som sedermera blifvit omfärgade, hade hans bror, Johan Andersson köpt för 4 rdr 24 sk. Månadskarlen Anders Jönsson medgaf sig ha köpt slängkappan förliden vinter, men hade låtit taga sönder densamma, för att göra sig byxor deraf; tilläggande Jönsson att tjufven för honom uppgifvit, att han hittat kappan å trädgårdsföreningens fält. Härvid anmärkte kommissarien Flygare, att då polisen infunnit sig i Jönssons bostad, för att återfå kappan, hade Jönsson förnekat sig inneha en sådan, men slutligen, då han hörde polisen hade reda på stölden, framtagit klädesstyckena, deraf kappan varit förfärdigad, hvilka nu förevisades. Drängen Johan Andersson nekade icke till att han tillhandlat sig för 4 rdr 24 sk. af brodren ett par byxor, som han sedermera jåtit omfärga, men försäkrade att han icke kunnat tro att brodren på orätt vis bekommit dem. För ransakningens vidare sullsöljd öfverlemnades målet till rådhusrättens andra afdelning och Lars Petter Andersson återfördes till häktet.