Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1854, sida 2

sartyg samt 12 ängare, eller inalles 120 örlogssartyg med en bestyckning af minst 2, 200 kanoner. Den allierade slottan består af 25 ångoch segellinieskepp (15 franska och 10 engelska), 29 ångoch segelfregatter (15 franska och 14 engelska) förutan en otalig massa mindre fartyg. PREUSSEN. Läsaren torde erinra sig det österrikiska sändebrefvet af d. 14 Sept. i orientaliska frågan. Såsom ett slags svar på detta har nu äfven preussiska regeringen under d. 21 aflåtit ett såndebref till sina beskickningar vid de tyska hofven. Detta sändebref har ännu icke blifvit publiceradt, men tidningarne redogöra icke destomindre för dess innehåll. Preussen säges ånyo lofva att moraliskt understödja de 4 punktorna, men yttrar tillika den önskan, att denna fråga ännu icke på någon tid väckes i förbundsförsamlingen. Dessutom säges Berlinerkabinettet äska några upplysningar beträffande den möjliga eventualiteten af fråmmande elementers medverkan vid Donaufurstendömenas besättande. Med främmande elementer menas naturligtvis franska och engelska trupper. Berlinerkabinettet yttrar, heter det vidare, den åsigten, att hvad som verksammast skyddar de tyska intressena i surstendömena är deras besättande genom österrikiska trupper. Häraf är man berättigad att draga den slutsatsen, att Preussen ej skulle tycka särdeles om att franska och engelska trupper deltogo i besättandet af besagde landskap. Man får emellertid afvakta närmare upplysningar om detta dokument, innan man derom kan fälla något bestamdt omdöme. GREKLAND. Baierska regeringen skickar, till följe af Frankrikes och Englands föreställningar, en utomordenlig gesandt till konung Otto för att tillråda honom lugn och moderation. Detta uppdrag har anförtrotts åt f. d. justitsmininistern v. Maurer, hvilken varit medlem af regeringen i Grekland och der njuter mycket anseende. Chefen för franska ockupationskorpsen har hela tiden fordrat att få förlägga trupper i Athen, men denna begäran, som blifvit understödd af krigsministern Kalergis, har rönt ett envist motstånd af kung Otto. Nu har han dock äntligen fått gifva efter, enär Monitören formaler, att de allierade trupperna den 22 skulle inrycka i Athen. SPANIEN. Underrättelserna härifrån äro icke tillfredsstallande. Oenigheten emellan de liberale blir allt mera synbar och man fruktar mycket för att ministeren icke skall kunna hålla tillhopa till riksdagen. Espartero och ObDonnell skola intrigera emot hvarandra. Den förre eller hans vänner berättas hafva försökt att spela den under nuvarande förhållanden vigtiga krigsportföljen ur händerna på ODonnell och förmå honom att i stället åtnöja sig med utrikesportföljen. Bref från Madrid antyda att man befarar det styrelsens ovänner skola söka att framkalla oordningar. Det synes likväl ingen anledning vara för handen att förmoda, det orostistarne skola lyckas si i sina beräkningar. General Prim har ankommit till Madrid. Båda partierna — Esparteros och O Donnells lära söka vinna honom. ÖSTERSJÖN. Enligt underrättelser från Danzig har ångaren Basilisk d. 26 lemnat den förenade flottan vid Nargen. Amiral Napier har d. 23 rekognoscerat Sveaborg. De engelska segelkrigsskeppen lemna Östersjön och begifva sig hem till England. De på Napiers uppmaning byggda kanonångbåtar befinnas icke motsvara sitt ändamål, enär de äro för djupgående för att intränga ibland skären. ÖSTERRIKE. Under det allmänna uppmärksamheten är riktad på Krim, ger en fråga, som icke är precist ny, men som företer sig i en ny form, anledning till en liflig polemik emellan österrikiska och andra tyska tidningar. Såsom man torde erinra sig innebar den första af de fyra punkterna, att det hittills af Ryssland i Wallachiet, Moldau och Serbien utöfvade protektorat framdeles upphör och de privilegier som sultanerna förunnat dessa af deras rike beroende landskap ställas, i kraft af med Porten träffad öfverenskommelse, under stormakternas samfälta garanti. Man förstod i allmänhet denna artikel sålunda, att det föreslogs att i stället för Rysslands uteslutande protektorat sätta ett gemensamt protektorat af de 5 stormakterna, ett protektorat, som dock å de 4 andra makternas vägnar skulle utöfvas af Österrike ensamt såsom grannstat och den makt som är mest interesserad i ordningens upprätthållande i furstendömena. Nu hafva några tidningar, som icke vilja betrakta de 4 punkterna, såsom en oföränderligen gilven basis för hvarje fredsunderhandling, i svårigheten att åstadkomma ett gemensamt protektorat uppletat ett argument för sin mening. Men denna invännino har från de tidninosars sida. hvilka an