git yrke vi ödmjukligen att, med upphäfvande af rådhusrättens öfverklagade utslag, vi måtte varda frikände från de oss ådömde böter och vårt i beslag anhållne varulager förklaras ej i någon mohn förbrutet och derföre böra till oss återställas. kEmedlertid, på det ej samma varulager än ytterligare må taga skada, genom ovårdadt förvarande, och vi, genom beslagarens oförmåga att ersätta den förlust, han oss tillskyndat, blifva utsatte för än ytterligere skada, anhålla vi ödmjukligen, att höglofl. kongl. hofrätten, före sakens slutliga pröfning, genom ett föregående beslut, behagade tillåta oss att genast få återtaga det anhållna lagret. För undanrödjande af hvarje tvekan i detta hänseende, bifoga vi behörigen styrkt borgen, för återställande af varulagret, eller dess värde, derest sådant mot förmodan skulle ifrågakomma. En följd af vårt ändringssökande i förenämnde del blir äfven, att vi fullfölja de ansvarspåståenden, som af oss mot stadsfiskalen Stensson blifvit anförde. Ehuru det må synas lända Stensson till försvar, att hans åtgärd blifvit af rådhusrätten gillad, derom ban I sannolikt på förband varit öfvertygad, innan han vidtagit den klandrade åtgärden, tro vi likväl densammas olaglighet ligga i för öppen dag, att ens kunna undgå Stenssons uppmärksamhet. Hans förfarande att, utan laglig anledning, icke allenast hindra oss från försäljning af vårt varulager, utan äfven utestänga vårt biträde från begagnande af de af oss förhyrde rum, anse vi påkalla allvarlig näpst. Vi yrka derföre hans fällande till det högsta af de i handelsordningen 31 2 mom. fastställde viten, 200 Rdr Bko, med skyldighet för Stensson att, såsom ersättning för den oss genom beslaget tillskyndade förlust, utgifva hvad vi i sådant afscende fordrat. Skulle höglosl. kongl. hofrätten, vid pröfningen af dessa ersätitningsanspråk, finna någon del deraf tvistige, hemställa vi derjemte, att det stridiga må varda från det ostridiga skiljdt och Stensson till en början förpligtad, att godtgöra oss ränta å beslagsgodset, från tiden för detsammas anhällande, med öppen lemnad rätt för oss, att, sedan förlusten å varorne genom beslaget närmare sig visat, få angående våra öfriga anspråk, efter befogenhet, särskildt väcka talan. Då vi, på sätt som skett, blifvit i vår rätt djupt förnärmade, har det varit rådhusrättens åliggande, att skyndsamt och oväldigt gifva oss det hägn och den upprättelse, som lagen, rätt tolkad, tiilstädjer mot dylika angrepp af egennyttige och oförståndige åklagare, hvilka missbruka den magt, som blifvit dem gifven. Det påräknade skyddet af lagens handhafvare har icke allenast uteblifvit, utan rådhusrätten har dertill visat sig vilja, på alla upptänkliga sätt, mot lagens ord och anda, deraf draga de slutsatser; som, derest de skulle vinna allmän tillämpning, otvetydigt skulle hafva till följd upphörande af all säkerhet mot ingrepp i äganderätten af dem, som hafva någon magt att missbruka. Af desse omständigheter finna vi oss föranlåtne ödmjukligen påyrka, att handlingarne i målet må varda till Advokat-fiskals-embetet öfverlemnade, för vidtagande af de åtgärder mot rådhusrätten, hvartill dess olagliga domslut rätteligen bör föranleda. De i målet tillhörande Protokoll, tillika med föreskrisven borgen och fullmakt, varda härvid ödmjukligen bisogade. Götheborg d. 14 Okt. 1850. Ullgren 5 Holler. Götha Hosrätts utslag på dessa besvär, som utföll den 9 Juni 1851, upphäfde Rådhusrättens utslag, befriade Ullgren Holter från de ådömda böterna och förklarade, att de af Stenson anhållna varorna skulle oskadade genast till Ullgren och Holter återställas eller af Stenson till fulla vårdet ersåttas, hvarjemte Hofrätten fällde Stenson, att för den olagliga beslagsåtgården böta 25 rdr, samt ersätta Ullgren Holter med 5 proc. årlig ränta å värdet af de i beslag tagna varorna. Häröfver anförde åter Stenson besvär hos Högsta Domstolen, som slutligen den 27 sistl. Juli fällde följande märkliga utslag: Kongl. Maj:t har i Nåder låtit sig föredragas handlingarne i detta mål; och finner icke skäl att uti HofRättens Utslag, i hvad det innefattar befrielse för Handelsbolaget Ullgren et Holter från de dem af Rådstufvu-Rätten ådömde böter, göra ändring; Men enår genom den af Ullgren et Holters Bokhållare Lindberg vidtagna åtgärd att, dagen innan marknad den 20 December 1849 hölls i Halmstad, i öppet rum derstädes till salu hålla ifrågakomne, Ullgren et Holter tillhöriga varor, den i lag medgifna rättighet att å marknad idka handel blifvit öfverskriden, pröfvar Kongl. Maj:t, jemlikt 30 S. 1 momentet Handels-Ordningen samt 4 Capitlet 2 S. Handels-Balken, rättvist att, med upphäfvande af Hof-Rättens Utslag i öfrige, nu öfverklagade delar, gilla Rådstufvu-Rättens beslut, så vidt derigenom de i beslag tagne varorne förklarats förbrutne till försäljning och fördelning, på sätt sistbemälde Rätt stadgat, samt den af Ullgren et Holter emot Stenson förda talan om ansvar ech ersättningsskyldighet i följd af beslagets verkställande blifvit lemnad utan afseende; Vid hvilket slut någon ersättning för kostnaderne i målet hos Kongl. Maj:t icke kan Ullgren et Holter, på sätt desse yrkat, tillerkännas. Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder. — AA Utan att vilja ingå i något bedömmande af det iuridiska i saken ehurn detta icka eönae