för Fransosernå : : . Åhnej, neutraliteten har ju icke hindrat Stockholmsboerne att ta 400 banko för en oxe, eller H. M. Konungen att gifva amiral Napier dejeuner på Carl XI:s guldservis och general Baraguay d Hilliers middag på eget Rörstrands-porslin. På 45,000 särskinnspelsar borde förtjenas en hel hop. Hejsan. När kungar och kejsare tåga Med hundradetusentals man Att sätta en verldsdel i låga Och mordiskt förfölja hvarann; Då sitter jag krokig och svafvelinsmord Med benen i kors på mitt mästarebord Och styr hela härar med saxen. Men man kunde väl förtjena ännu litet mera när man fått en hel fästning till skänks. Låt se. (Såtter sig ned och funderar vidare.) Topp! Jag skall sälja den åt ryska kejsaren. Han behöfver ju Bomarsund. Så här skall det gå till. Jag far öfver till Åbo på en liten båt. Från Åbo reser jag landvägen genom Helsingfors och Borgå till Petersburg. Der hyr jag rum på ett af de bästa hotellerna, tar på mig nya svarta fracken, och går till vinterpalatset. När jag kommer dit frågar en kammarherre: — Hvem söker herrn? — Jag vill tala med kejsaren, svarar jag. — H. M. är mycket upptagen, men är det något angeläget . . . — Jo, jag menar det. — Var så god och vänta då litet. Hvem får jag anmåla? — Skräddar Berggren från Bomarsund. — Jaså, kommer herrn från Bomarsund, så skall H. Maj:t nog taga emot herrn. Kommarherren har knappt hunnit in i kejsarens kabinett, förrän H. Maj:t kommer utrusande och tar mig i famn. — Hvad det gläder mig att se en af mina trogna åländningar. — Jag är inte någon åländning. — Hvad är herrn då för en? — Jag är svensk. — Nå, det är lika godt. H. Maj:t Konungen af Sverige är min bästa vän. — Precis hvad jag hört sägas i Sverige. — Ack ja, han och konungen af Preussen äro de enda som låta leda sig af rättvisa och mensklighet, som icke begagna sig af min olycka, som icke hjelpa Engelsmannen och Fransosen att slå mig stackare, som intet ondt gjort och nu står alldeles försvarslös. Tycker herrn inte det är nedrigt af dem att öfverfalla mig, oberedd som jag var, och att inte låta mig vara i fred fastän de se att jag inte kan försvara mig? — Jo ers majestät, när jag gick i skolan tyckte jag alltid synd om små gossar som fingo stryk af större. — Ack, hvad detta deltagande är ljuft för mitt hjerta. Om jag kunde göra herrn någon tjenst, så ville jag det gerna, men gudnås jag khar inga pengar .... Om herrn ville hålla till godo med St. Newski-orden ... — Tockar ödmjukast, men annars kunde E. Maj:t göra mig en annan tjenst. Köp Bomarsund af mig. — Herre, skäms herrn inte att drifva gäck med olyckan. Om Menschikoff nu varit här, så hade herrn liit sig en örsil. — Nå gudskelof att han är i Sebastopol. Der har ban tillfälle att öfva sig på fienden. Men gudbevara mig att håna en stackars medmenniska; det är mitt allvar att sälja Bomarsund. — Rår herrn om Bomarsund? — Ja, Ers Majestät, jag fick det af general Baraguay deHilliers innan han reste. — Mitt Bomarsund, som kostat mig så många millioner. — Jag skall sälja det för en half. — Men det tinnes ju icke qvar. — Nej inte är det rigtigt som förut. Men stenarne ligga qvar — präktig granit. — Ja, jag vet nog hur den der graniten hängde ihop. Jag borde hänga entreprenören ofvanpå hans granitstenar. — Nåja, för en half million kan ers majestät få det nöjet. — Må ske; jag ger en half million, men jag är inte stadd vid kassa för tillfället. Om ett år skall herrn få betaldt. — Ursäkta ers majestät, jag ville gerna hafva kontant. — Ni måtte väl tro mig? — Ers majestät . . . — På min heder som gentleman ... — Ack ers majestät, jag är skräddare och vet nog att icke alla löften äro kungsord. — Nå så drag åt fanders! Så för kammarherren ut mig; men dagen derpå kommer han till mig med en half million. Hurra, burra, lefve kejsaren! x . I detsamma får herr Berggren ett slag på axeln af en engelsk officer, som säger sig vilja glädja honom med den underrättelsen att Engelsmännen skola på det strängaste upprätthålla blokaden af finska kusten och dränka hvar och en som försöker bryta den. Der står herr Berggren, sörjande som Marius på Karthagos ruiner. När han hemtat sig reser han öfver till Stockholm för att göra affär med Bomarsund. Det lärer vara för att inköpa fästet, som regeringen just efter herr Berggrens ankomst begärt halfannan millions tillökning i lilla kreditivet. MM ————— — Trollhätte Kanal-Lista för Sept. månad. Den 26: Olsson. Freden fr Wenern t Cha: Qvana