BERGGREN på Bomarsunds ruiner. Monolog. (Ur Friskytten.) Herr Berggren trycker hatien djupt ned i pannan, kastar en slik af cirkelkappan öfver venstra axeln, och ser sundersam ut. — IIvad skall jag göra med dessa stora stenar? Bygga ett hus? Ack, här ser icke ut att vara godt om hyresgäster, och Stockholmarne blefve förmodligen rädda för att begagna det till sommarnöje, sedan de varit så strandsatta vid sina hitfärder. Om jag förer stenen öfver till Stockholm för att sälja den, så är det ju icke stort klokare än att bjuda bagarbarn bröd. Nej, jag skall bygga upp bara ett rum, ett stort magnisikt rum och anlägga en skräddarverkstad. Genera len ger mig nog att sy färdiga de 45,000 fårskinnspelsar, som skola användas till vinterplagg åt Fransmännen i Östersjön — såvida icke det strider mot neutraliteten att en svensk undersåte gör ett styng