Aderton månader sednare laste man i de allmänna tidningarne följande: Det skrifves i Smaphore de Marseille: Ett försök att rymma från Bagnon i Toulon har aflupit olyckligt för förbrytaren sjels. Efter att, man vet icke på hvad sätt, hafva förskaffat sig en fil, hade det iyckats honom att genomsåga ringen till sin länk samt att dölja sig under en brädstapel på den timmerplats, der galerslafvarne arbeta. På aftonen hade han krypande uppnått stranden utan att upptäckas af skildtvakten; men vid det buller, som han gjorde sdå han sprang ut i vattnet, fick skildtvakten sigte på honom och lade an för att skjuta, såsnart han åter uppkom på vattenytan för att hemta andan. Några sekunder derpå dykade han verkligen upp, och soldaten sköt ögonblickligen. Rymlingen dykade ned, men sedan kom han icke mer upp. Knallen af skottet kallade genast en mängd af Bagnons soldater och tjenstemän ned till platsen, och man satte straxt ut ett par båtar i sjön; men rymlingen söktes förgälves, och hans lik stod ej att finna. Påföljande dagen klockan inemot 10 flöt ett lik på vattenytan: det var galerslafvens, som försökt att rymma. Den olycklige, hvilken var dömd till 10 års straffarbete för ett mordförsök, som emellertid var förenadt med mildrande omständigheter, var inskrifven i Bagnon under namnet Mathias. Slut. Skizzer från Skåne. (Ur Skåne gammalt och nytt.) Ovistig examensfråga. Vid en prestexamen år 1716 tillsporde biskopen i Lunds stift en af kandidaterna om huru borde tillgå med missfosters döpande. Till svar härå gjordes till examinators belåtenhet en djupsinnig skillnad mellan sådana missfoster, som hafva någorlunda menskligt utseende, och sådana, som äro Lalldeles vanskapliga. Biskopen frågade här