n BEN GÖTAEBORGS BÖRS-UNDERRÄTTELSER. sötheborg den 16 September. Nattfrosten i böjan af veckan upphörde, då vinden från nordlig öfvergick till S.V. och sedan dess har väderleken varit blåsig och regnig. Högst obetydligt föregår i befraktningsväg. På London har slutats till 35 s. 5 4 per ptb. Std. En befraktning har gjorts på Brasilien till frakt, som hålles hemlig och ett par på Medelhafvet till 110 a 130 Frs per Ptb. Std., allt efter olika hamnar, och sistn. frakt till Stora eller Bona. Briggen Emerentia om 116 svåra lästers drägtighet har försålts till Norrige för 3,500 N. Spd. och man står i underhandling om försäljning af Halmstads-skeppet Herkules, om 138 svåra lästers drägtighet, till Norrige för Bko Rdr 12,000. Penningemarknaden är oförändrad. Man klagar fortfarande öfver stillhet i affärer. Priskuranten upptager inträffade prisförändringar och följande varuberättelse i de omsättningar som egt rum. bsränvin. Sistl. Tisdag såldes c:a 20,000 k:r Branvin till 44 sk. 4 r. per kontant för undvikande af magazinering; men en del af detta parti återförsåldes söljande dag tilll 45 sk. 4 r., till hvilket pris sammanlagdt 25,000 k:r sedan den tiden torde hafva omsatts. Under veckan hafva tillförts 24,321 k:r. I Metaller ingen anmärkningsvärd omsättning. spanmål. Nytt Hvete, prima vara, vägande 15 LZ. 15 7. brutto per tunna har af bagare betalts med Bko Rdr 16: 32. Råg. vägande 15 LZ, har betalts med Bko Rdr 10: 32, men 14 LLl har sålts till Bko Rdr 9:16, samt på leverans i höst betalts med Bko Rdr 9: 32. För Hafre på leverans skall hafva bjudits Bko Rdr 4: 32. Under veckan har till uppmätning anmälts 429 t:r Hvete, 1,426 t:r Råg samt 303 t:r Hafre. EOmulI. En post på 200 balar har uppköpts på främmande: räkning till pris, som icke gjorts bekant. Salt. Terra-Vechia detaljeras till Bko Rdr 4: 32, St. Ybes och Hyeres till Bko Rdr 4 per förtullad tunna. Trävaror. Goda Wermlands-Bjelkar utbjudas till 18 sk. 8 r. banko per Cubik fot. Londan den 5 Sept. 1854. (Utdrag ur bref fr. Suse Sibeth.) Vunna och förlorade slagtningar äro icke alltid ensamt egnade att gifva kriget en tendens och ett afgörande. Af lika vigt äro de materialier, bvilka de krigförande parterna äga, den ande, som lifvar dem samt öfvertygelsen om sanning och rätt. Vi hafva ofta talat om det välstånd, som de civiliserade staterna och nationerna i Europa uppnått, till följe af ett långt fredstillstånd, hvarunder alla branscher af industri och handel med alla verldens delar vunnit en utsträckning, som häntydde på ännu större prosperitet, om de kunde bibehållas vid sin kraft och verkan. Men då i fjol ett half-asiatiskt folk botade att störa detta tillstånd, försökande att tillegna sig ett inflytande och en öfvermakt, som bragte hela Europa i fara, mäste ett krig börjas, hvilket man, af tusenårig erfarenhet, fruktade skulle medföra ett olyckligt störande i de särskilda staternas många politiska och alla industriella relationer. Dessa alternativer hafva dock lyckligtvis ej inträffat, tvertom skulle man med rätta kunna säga, att en politisk tilldragelse derutur härflutit, om hvilken man vägar hoppas, att den bildar början till en statsförening, som måste hafva en lycklig verkan för Europa — ja, för hela verlden, nämnligen en innerlig förening, på förnuftig grund, emellan de trenne största staterna i Europa, hvilka med en befolkning af mera än ett hundra millioner menniskor, otvifvelaktigt bilda eliten af den europeiska populationen; och dessa föreningar uppkomma af inga andra orsaker, än af sådana, som äro alstrade af gemensamt intresse, de hafva intet annat ändamål, än att uppehålla och stärka samma intressen; men beledsagas af den i verldshistorien aldeles nya åsigten: fullkomlig öfverensstämmelse emellan de tre stora nationerna, hvilka nu för första gången börja begripa, att hvar och en för sig äger stora elementer till industriell expansion och välstånd, hvilka först då kunna utveckla sig, då gammal rivalitet sättes å sido, och allt industrielt sträfvande verkar åt ett mål. Unionen emellan dessa tre nationer har redan haft