kade under för sina rastlösa bemödanåen att rädda medmenniskor från den förskräckliga sarsoten. Deras namn äro: August Kramer och Magnus Färst. Den förre hade skyndat hit från främmande ort, för att hjelpa eller lindra under landsplågan, och den sednare hade ej mycket långt förut bemkommit från en främmande verldsdel, der han ofta nog såsom läkare fått se döden i ögonen; men båda föllo de förlidna året för härjarens lia, midt i utöfningen af deras ädla kall. Ett år har deras stoft hvilat bland öfriga kolerans offer, som ingen mensklig konst förmådde rycka ur dödens hand, och den sorgefest, som nu firades, var tillställd derföre, att det samhälle, för hvilket de menniskoälskande unga männen uppoffrade sig, ville hedra de bortryckte läkarnes minne, genom uppresandet af en enkel, men dyrbar minnesvård, bestående af en hög pelare utaf finslipad grön marmor på en fyrkantig fot af granit. Vården, hvilken har sin plats emellan de aflidne läkarnes nära intill hvarandra belägna grafkullar, synes liksom bruten i dess öfra ända, till en bäntydning på de bortgångnes alltförtidigt brutna lefnadsbana. På pelaren äro i guld ristade namnen: A. Kramer och M. Färst, öfver årtalet 1853. Festen bevistades af länets höfding och sundhetsnämnden. Kongl. Södra Skånska regementets mu sikkorps exeqverade några valda musiknummer vid det högtidliga tillfället. Westerås den 7 Sept. Fredagen och Lördagen den 25 och 26 Augusti aflade eleverne af båda könen vid den här inrättade simskolan prof på sin skicklighet i denna nödvändiga konst, nemligen flickorna om Fredagen och gossarne dagen derpå. Den sednare dagen hölls simpromotion, då den större belöningen tilldelades åt 7 och den mindre åt 2 af eleverne. Märkligt är att första hedersrummet innehades af ett fruntimmer, demois. Erica Backman. Moan kan icke annat än beundra den ifver, hvarmed simkonsten omfattats af de uppvexande flickorna inom samhället, hvilka öfverhufvud ådagalagt långt mera mod, energi och ihärdighet än de manliga eleverne. Landskrona. Eldsvåda har här utbrutit natten till den 6 dennes, hvarvid ett såpbruk och åtskilliga andra hus blifvit lågornas ros. Elden tros hafva uppkommit genom aska. som blifvit utkastad på spillningshögen och hvari eld legat fördold. Gefle. TNorrlandsposten meddelar såsom en kuriositet för årstiden, att för tidningens redaktion d. 6:te blifvit sörevisad en hvitsippa, vuxen i stadens grannskap. Halmar den 9 Sept. Då postiljonen Johansson förliden Måndags afton den 4 dennes, kl. omkring 9 kom åkande från Kalmar till Mönsterås, medhafvande Strandaposten, mottes han vid Köpingens södra ända af 2:ne sör honom okände och, som det syntes, berusade manspersoner, af hvilka den ene framrusade mot hästen och skrämde denne åt sidan af landsvägen samt den andre riktade en upplyftad stör mot postiljonens hufvud. Postiljonen, som dock medhann vika undan för slaget, stiger ur åkdonet för att söka sasttaga de ansallande, då den med stören hann slykta undan, men den andre sasttogs och besans vara förre bonden Sven August Jonsson från Bäckhult, en af de tvenne, som för ett par år sedan ansågs hafva öfverfallit postiljon Wickell, och är känd för ett vildt sinnelag. Vid forhör på Mönsterås kåstgifvaregärd uppgifver Jonsson, att den andre, som varit i hans sällskap, var skräddaredrängen Petter Olsson från Ocknebäck, äfvenledes en vild slagskämpe, nyligen dömd för slagsmål; dock vidgick han icke, att hvarken han eller Olsson på minsta sätt skulle antastat postiljonen. Man hoppas emellertid, att bevisning derom skall kunna ästadkommas, då ransakning förekommer vid vederbörlig domstol. pOEEEETEESAET FF