och tillnandanålles ovilkorligen obligationsinnehafvaren hvarje halft år, emot återställandet af den å samma ränta utfärdade kupon; börande hvar och obligation vid dess utfärdande vara försedd med dylika kuponer å nolfårsräntorne för en tidrymd af tio år; och skall samma obligation sedermera intill dess den varder inlöst, bvart 10:de är förses med nya räntekuponer för enabanda tid. 5:o. Vid deu upplåning, som under tiden intill nästa riksdag varder verkställd, får någon rabatt å det kapitalbelopp, derå obligationerna äro utfärdade, icke af riksgäldskontoret medgifvas. 6:0. Obligationerna utgifvas å 2:ne serskilda valörer, utsatte i bäde sedeloch silfvermynt, nemligen: å fyrahundrasemtio rdr riksmynt eller etthundratolf rdr 24 sk. i silfverspecie, och å niohundra rdr riksmynt eller tvåhundratjugufem rdr i silfverspecie. 1:o. Till ränteliqvider för dessa obligationer och kapitalets amortering anvisas samt uppföras å den stat, som af Rikets Ständer vid hvarje riksdag varder för riksgäldskontoret utfärdad, ett ärligt anslag, svarande emot fem psocent å det belopp, som, enligt Rikets Ständers beslut, skall upplånas; hvilket anslag kommer att fortfarande med oförminskadt belopp årligen utgå ända till dess hela lånet blifvit i stadgad ordning återbetaldt. De i denna likasom i föregående 4:de och 6:te punkterna meddelade bestämmelser angående dels räntans belopp, dels obligationernas valörer och dels förhållandet mellan statsanslaget och lånesumman, komma endast att tillämpas i afseende på det eller de lån, som varda upptagna under den tid Rikets Ständer förklara samma bestämmelser böra fortfara. 8:o. Det årliga ränteoch amorteringsanslaget bör ingå till en särskildt redovisad liqvidationseller amortissementfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål allt framgent oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda samt lånets återbetalning i föreskrifven ordning verkställd. De till nämnde fond influtna medel böra, så vidt ske kan och sagde liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenhgt sätt göras räntebärande. 9:o. Länets amertering bör alltid ske genom uppköp af för detsamma utgifne obligationer, då dessas allmänt gångbara värde understiger det i dem förskrifna kapitalbelopp (eller al pari); men i annat fall och derest tillfälle sig icke erbjuder att under hand infria obligattonerna, bör amorteringen verkställas genom obligationernas uppsägning samt inlösande efter uppsägningstidens förlopp. Vid sålunda skeende uppsägning och inlösen af obligationer bör en viss serieoch nummer-följd iakttagas. 10:o. Amortissement-sondens, äfvensom all den för öfrigt vid nu ifrågavarande statsskuld förekommande förvaltning besörjes af Rikets Ständers fullmäktige i riksgäldskontoret. Slutligen och för beredande af ökadt förtroende till de fastställda lånevilkorens orubbade bestånd intilldess de upplånade medlen blifvit återbetaldte, har utskottet ansett sig böra hemställa, att Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla om Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse å de beslut, som af Rikets Ständer varda meddelade angående kapital och ränteliqviderna för oftanämnde lån jemte dermed sammanhängande frågor. Man låser i Sv. Tidn.: Bland de litterära förbindelser, som i senare tider uppstått mellan vårt land och Frankrike, och hvarom öfversändningen från franska styrelsen till kongl. biblioteket i Stockholm af praktfulla och dyrbara verk lemnat intyg, tillkommer älven det litterära uppdrag, som professor Geffroy erhållit att uti svenska bibliotek och arkif forska efter manuskripter, som kunna tjena till upplysning i de båda ländernas gemensamma historia. Efter att hafva genomgått de litterära samlingarne uti Lund, Upsala och Skokloster, riksarkifvet, det kgl. biblioteket och Engeströmska biblioteket, bereder sig nu professor Gessroy att lemna vårt land, för att återvända till Frankrike, och der ordna till ett helt de materialier han här samlat. Hans syftemål har varit tväfaldigt. För det första att uppgöra en allmän förteckning på alla de handskrifter, hvilka innehålla några upplysningar rörande franska historien och vitterheten eller rö rande Frankrikes förbindelser med Sverige. Denna förteckning skall sannolikt hafva den följd, att uppdaga för de lärde mängden af de skatter våra rika manuskriptsamlingar innehälla och således locka ett stort antal främmande forskare till oss. Alltifrån Gustaf Vasas dagar, då ett förbund ingicks med Frans den I emot det Österrikiska huset, har förbindelsen emellan Frankrike och Sverige sällan varit bruten. Oberäknadt åtskilliga vigtiga handskrifter från medeltiden, har professor Geffroy uti Stockholm, Upsala och Skoklosters bibliotek päträffat ett stort antal ännu outgifna bref från Hugo Grotius, nästan alla uppgjorda planer för Turennes och Condss fälttåg, en stor samling af ofta egenhändiga bref från Ludvig 14:de, Anna af Österrike, Kardinalen Mazarin, Turenne, Du Quesne, dAvaur och dAvaugour, skrifna till Karl Gustaf Wrangel; två hela band med bref från prinsessan af Ursini och så vidare. För det andra har det varit bemälde forskares afsigt alt uti ett arbete, utgifvet under titel af : Sur les relations entre la France et la Sutde au temps de Gustave III, meddela det stora antal vigtiga handlingar han samlat, och hvilka omfatta den senare tredjedelen af adertonde århundradet. Upsala bibliotek har sannolikt för detta ändamål att erbjuda nästan out tömliga tillgångar, synnerligast uti samlingar af de Gustavianska papperen. Professor Geffroy har bland annat sålunda låtit taga asskrist af och ämnar offentliggöra i Frankrike ett helt band politiska bref och bulletiner, skrisna för Gustaf den 3:djes räkning af den snillrika och ryktbara m:me de Staöl, då nyligen gift med svenska ministern i Paris, baron Staöl von Holstein. Han tänker äfven i samma arbete meddela heJa den innehållsrika brefvexling nämnde konung underhöll med grefvinnorna de la Mark, de Boufflers och dEgmont. Uti den första af dessa bressamliogar leker öfverallt ett outtömligt snille; den sista äter är af ett allvarsammare, ofta djupsinnigt innebåll. Dessutom ämnar professor Geffroy offentliggöra en talrik massa af bref från den mängd franska vitterhetsidkare och konstnärer, hvilka på sin tid bildade ett hofliksom af beundrare kring Sveriges lysande konung. Slutligen har den nitiske forskaren lyckats för de senare åren af Gustaf den 3:djes regering upptäcka vissa handlingar, som kasta ett nytt ljus öfver denna konungs då påtänkta inblandning uti Frankrikes inre A (((6(6 ) KE RA