ver att genom allvarsamma förestallningar förmå vestmakterna att på dessa grunder genast öppna underhandlingar och på samma gång af dem utverka en vapenhvila. Vi besvärja ännu en gång ryska hofvet att väl betänka den ofantliga vigten af det beslut, som det kommer att fatta och vi behöfva icke ålägga er, hr grefve, att använda alla medel i er förmåga för att verka derhän, att detta beslut blir gynnsamt för fredens interessen. Såsom man af dessa uttryck torde finna, har onekligen Österrike på ett högst kraftigt sätt understödt de 4 punkterna, men å andra sidan är att anmärka, att den österrikiska noten endast talar i allmänhet om dessa punkter, utan att närmare ingå på någon af dem. SjelsI va de 4 punkterna, synnerligast den som sordrar en revision af 1841 års traktat, äro endast lösa utkast, som tarfva närmare utläggningar. Den österrikiska noten anvisar alltså Ryssland den utvägen att begära ytterligare förklaringar, hvarigenom tid kan vinnas. Underligt vore äfven, om ej Ryssland förstått och begagnat vinken. Detta är ock hufvudsakligaste anledningen hvarför man betviflar, att Rysslands svar är bestämdt nekande. Skandalen påstår, att det äfven existerar en hemlig österrikisk not, asgången på samma gång som den för offentligheten bestämda, men i hvilken föres ett helt annat språk, än i denna senare. Preussiska noten, daterad d. 13 Aug. och adresserad till preussiska sändebudet vid ryska hofvet, Werther, går summariskt igenom de 4 punkterna, hvar för sig, och söker visa att de ej innehålla någonting som är stridande emot ryska kabinettets förut uttryckta tänkesätt och önskningar. Den uttrycker med ett ord den fullständigaste tillförsigt, att czaren skall antaga de honom föreslagna vilkoren. Ett absolut nej från dennes sida borde följaktligen så mycket mera såra Preussen, som det satt större hopp till hans eftergifvenhet. Alltså ännu ett skäl att betvifla det czarens afslag varit så bestämdt som det påstås. Låtom ess nu lemna det diplomatiska området, för att se till hvilken fortgång krigsoperationerna hafva. Den i går af oss meddelade telegrafdepeschen om svarta-hafs-expeditionens afsegling finna vi i danska tidningarne af d. 5 ordagrannt densamma, så att deraf ingen vidare upplysning är att erhålla om detta interessanta faktum. Den är daterad Hamburg d. 5, eller en dag senare än våra färskaste hamburgertidningar. I den ofta väl underrättade, men för Ryssarne partiske Soldatenfreund läser man: Sedan d. 16 Augusti bedrefvos förberedelserna till den hemlighetsfulla expeditionen på allvar med stor skyndsamhet. Ammunitionen och provianten fördes d. 20 fullständigt om bord, äfvensom samtliga det grofva och lätta artilleriet. En afdelning af stora flottan skall redan d. 26 hafva afseglat under befäl af auiralerna Dundas och Stopford, med lord Raglan och 23,000 man engelska trupper em bord. Den 28 eller 29 skulle hufvudstyrkan af flottan afsegla under amiralerna Hamelin och Bruat med general Canrobert samt 28,000 Fransmän och 7,000 Turkar om bord. Den 3:dje, mindre afdelningen under amiral Lyons med marskalk St. Arnaud, prins Napoleon och hertigen af Cambridge om bord skulle afsegla från Konstantinopel d. 1 Sept. (I Lloyd har det hetat, att marskalk St. Arnaud d. 2 dennes skulle lemna Konstantinopel.) Enligt underrättelser i Monitören från Konstantinopel af d. 24 Aug., hade sundhetstillståndet ibland trupperna betydligt förbättrats. I Gallipoli har koleran aldeles upphört. Från krigsskådeplatsen vid Donau är tyska tidningarne uppfyllde med motsägande och tillfölje deraf otillförlitliga underrättelser. Så t. ex. påstås å ena sidan, att Braila och Galacz skola med det första utrymmas af Ryssarne och att ryktena om befästningsarbeten vid Galacz äro en ren dikt, medan det andra sidan heter, att Luders står rustad emellan Braila och Galacz att afvärja ett anfall på denna sin ställning och att ett utrymmande af dessa platsar alls icke är i fråga. Det tillochmed påstås, att ryska trupper nyligen gått öfver Pruth in i Moldau och äro på marsch emot Galacz. Den halfofficiella Öster. Cor. har en depesch srån Hermanstadt, enligt hvilken Bukarester2eit. förmäler, att de från Braila till Galacz aftågade Ryssar åter besatt förstnämnde stad. Denna depesch synes antyda, att Ryssarne ämnat utrymma Braila och Galacz, men sedan åter ändrat plan. Vi hafva förut anslutat oss till den meningen och den vidhålla vi ännu, att ryska truppuphstallningarne emellan Braila och Galacz endast afse att betäcka flanken af den ur furstendömena retirerande armåen. Det låter icke destomindre ganska antagligt, att de operationer, som Omer Pascha låter sin hrmå företaga, hafva till syfte att fördrifva