j JaBLIUUID, att IIHS0UA IHnC D1C UNAU Som IOLuktsattes under den grundlagsstistande församlingens förhandlingar, nemligen en gemensam representation för danska riket, utan blott en representation för en, om än den vigtigaste delen af den konstitutionella helstaten. Riktigheten af detta förhållande medgaf riksdagen genom att gå in på den kungliga kungörelsen af den 28 Jan. 1852. Huruvida det samtidigt borde hafva tagits mått och steg för att förebygga den kamp, som kunde förutses mera och mera skola utveckla sig emellan de begge emot hvarandra stridande grundtankarna, hvarifrån grundlagen och kungörelsen utgå, skall jag lemna derhän; då ingenting i den riktningen företogs, utträdde jag ur regeringen, och då mitt mandat som folkthingsman straxt efter lopp till ända, sökte jag icke att blifva återvald i min förra valkrets. Det är bekant, att det blott var på uppmaning från valmännen i Odense som jag trodde mig icke böra fasthålla min önskan att förblifva utanför riksdagen. Då jag efter denna uppmaning och efter skedt val inträdde i landsthinget, var det med det beslut att bidraga hvad jag förmådde till stridens slitning. Ögonblicket, då knutens lösning ej längre kan uppskjutas, är nu kommet. Genom förordningen af den 26 Juli ser jag icke, att någon väsentlig förändring i ställningen inträdt. Helstatsiden, hvars berättigande var erkändt, har väl deri på ett oförutsedt sätt funnit sitt uttryck; men dess utveckling är likafullt förbehållen en framtida öfverenskommelse med riksdagen. Att utträda i detta ögonblick skulle vara att förneka den tanka, hvarmed jag inträdde, att uttala en åsigt, som jag icke hyser. Vi hafva härmed återgifvit hvad en person, som hittills ansetts hysa liberala grundsatser, anför till sitt försvar för det att han inträder i det s. k. liksrådet, hvars bildande utgör en kränkning af den utaf konungen och ministrarne besvurna grundlagen. Hvad han här säger skall naturligtvis äfven lända till försvar för kungörelsen af d. 26 Juli, hvilken riksrådet har att tacka för sin tillkomst. Af det matta försvaret synes bäst huru sjuk den sak är som skulle försvaras. Professor Clausen har i Fådrelandet uti en längre uppsats motiverat sitt utträde ur riksförsamlingen. Hans tanka är den, att under så spända förhållanden som härvarande, då det mindre kommer vältalighet och stora arbetskrafter i fråga än fasthet och sammanhållighet, män med en oberoende, sjelfständig ställning i samhället passa bättre till folkrepresentanter, än embetsoch tjenstemän, som ofvanifrån stämplas som theoretiska frihetsvänner de der icke representera rätta sinnesstämningen ibland folket. Till dansk hamn hafva såsom engelska priser med engelsk besättning inkommit 2:ne danska fartyg, hvilka blifvit uppbringade för det de sökt bryta blokaden af ryska östersjöhamnarne. ENGLAND. Enligt Times utgöra rentorna på statsskulden för närvarande 27,443,000 Å: men genom åtskilliga besparingar och upphörandet af s. k. anuniteter kommer rentebeloppet att inom 5 år minskas till 24,200,000 Å. Allaredan nästa år besparas, genom konvertering af 34 4 rentebärande obligationer till 3 36, 600,000 K. I Oktober 1859 förfaller den sista annuiteten 306,000 och 1860 upphör älven den s. k. k. Long-anunitet till ett belopp af 1,599,000 K. Dessa årliga besparingar motsvara ett kapital af 107 millioner e. Under sådana lyckliga omständigheter kan det icke förvåna, att 3 4 consols hålla sig på en så hög ståndpunkt. ÖSTERSJÖN. ÄLubecker Zeit. innehåller följande utdrag ur ett bref från Abo af d. 22 Aug.: Jag skrifver till er dessa rader i en förfärlig oro, under kanonernas dån. Fyra sientliga örlogsmän ligga nemligen på Ersta, en mil härifrån och beskjuta batterierna och kanonbåtarne. I morgon fruktar man landstigningar vid Nådendal; vi hafva visserligen militar, men Gud vet om den förslår. Allt är i alarm, många slykta med allt hvad de hafva. RYSSLAND. Från St. Petersburg skrifves under d. 26 Aug., att regeringen, för att fylla det dagligen tilltagande behofvet af officerare, sett sig föranlåten att under vissa inskränkningar göra det möjligt för prestsöner att blifva officerare. — Ett skrufskepp af 84 kanoner har lupit af stapeln. -— Tidningarne iakttaga en obrottslig tystnad rörande Bomarsunds intagande. — Alla utländska varor hafva ofantligt fördyrats, enär de måste tillföras på hjuldon. 20,000 hästar äro sysselsatta vid varutransporten från gränsen till hufvudstaden. TURKIET. De färskaste underrättelserna från Konstantinopel med landposten räcka till d. 24 Aug. De tunesiska trupperna hade passerat genom staden och skola redan hafva begifvit sig till Varna. Det talades om, att en del af Donau-armåen skulle skickas till Asien. Rörande de tvenne senaste slagtningarne i Asien läser man i J. de Constantinople af d. 19 dennes: Tvenne bataljer hafva levererats emellan turkiska och ryska trupperna, den ena nära Bayazid, d. 29 Juli, den andra d. 5 Aug. vid Kouroukdåer (Dara). Turkarne ha förlorat den första, enligt hvad det säges, genom sin generals, Selim Paschas fel; om de icke hafva vunnit den andra, ha de åtminstone ej förlorat den; de hafva kämpat med största tapperhet. Vår korrespondent i Trapezunt tillskrifver oss