IÅmTikes Nyheter. Götheborg. Ångfartyget Libeck, som väntades i morse, har ännu kl. 3 e. m. icke anländt, hvadan posten från Hamburg af d. 2:dre, som skulle hitkommit med nämnde fartyg, uteblifvit. Man förmodar att Lubeck alls icke hitkommer för karantanens skull. Hamburger Paquet, som anlände i Måndags, blef förlagd i karantän, under hvilken fartyget lossat lasten och intager ny, för att dermed asgå i morgon. — Iimes innehåller en längre skrifvelse från Fredrika Bremer, hvari den srejdade förs:an framlägger en plan till gemensam organisation af alla länders för välgörande ändamål bildade fruntimmersföreningar. Skrifvelsen skulle afven införas i svenska, ryska, fransyska, tyska och amerikanska tidningar. — Times bedömer i en ledande artikel planen såsom opraktisk. Svenska Tidn. har under rubriken Sundhetsoch Sedlighets-Statistik, tid efter annan meddelat provinciallakarnes i riket berättelser rörande tillståndet inom deras respektive distrikter. Vi intaga deraf det som rörer vår ort. Så skrifves, rörande norra Hallands distrikt, af prov.-läkaren d:r Carlsson: Den Norr-Halländska allmogens hufvudsakligaste födoämnen utgöras under vinterns hvardagslag af bönor, sill och jordpäron, samt under sommaren af ahvitmat, d. v. s. mjölk, smör, ost och bröd. I stugutaken hos de mera välmående hänga nog fläsksidor, men de komma icke hvar dag på taslan, (ett v. p. 18 tum högt bord, vid bvilket måltiderna hållas). Vid gästabuden sparas hvarken mat eller bränvin. Det är öfligt, att gästerna till bröllop och begrasningar medföra sorne, d. ä. stora brödkakor, pannkakor eller dylikt. Vid sådana högtidligheter medtaga stundom mödrarne sina dibarn, och ifall flere digifvande mödrar äro närvarande, men endast en varit betänkt på att medföra sitt dibarn, så cirkulerar detta från den ena till den andra, för att di ut de besvärande brösten. Bedröfliga följder uppstå af detta osnygga bruk. Klådseln består, i de utefter kusten belägna socknar, mest af blå vadmalseller klädeströja och byxor samt hatt, en klädedrägt, som ger ett sjömanslikt utseende. I hvardagslag begagnas fårskinnströja med inåt vänd ull. Man träffar ock bondgossar uti bonjour. I de från kusten aslägsnare socknarna begagnas ofta långrockar och gubbarne hafva stundom knäbyxor af skinn. Qvinfolkets klädedrägt är för mycket uppblandad med den i städerna brukliga, för att kunna anses egendomlig. Sedligheten är, om möjligt, mindre än på andra orter, som äro illa kända. Fällknifven är bondgossens trogna vapen och med denna utförer hans öfvade hand halscirkelsormiga snitt på den föroläenpandes kind under hemvandringar från lekstugan. Ett ganska fintligt sätt att stämma blödningar har ersarenheten lärt NorrHalländningen, och detta är att genom idkeligt påläggande af mjöl bilda ett klister med blodet. Att för