Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1854, sida 1

Af Alexander Dumas. (Öfversättning.) (Forts. fr. N:o 203.) Cathrine Blum. I — Tackar ödmjukast! sade Mathias, aftagande hatten, som blifvit prydd med en gammal guldgalon. Kom bara ihåg, att jag från och med i dag är i tjenst hos herr mairen, och då ni förolämpar mig, så förolämpar ni äfven min herre. — Ja, det är bra... nå, hvad vill du nu? — Jag kommer som kurir, för att låta er veta, att fröken Euphrosyne och hennes herr far komma hit om ett ögonblick, och att Wienervagnen redan är i närheten. — Wienervagnen? utropade den gamla, hvilken det smickrade obeskrifligt, att hon skulle få emottaga besök af folk, som kommo i Wienervagn. — Min Gud, hvar äro de då? ropade hon. — Uerr mairen och pappa Watrin prata här utanför tillsammans om sina affärer. — Och fröken Euphrosyne? — Der är hon, sade Mathias, och i det han genast satte sig in i sin betjentrol, började han med hög röst anmäla: Fröken Euphrosyne Roisin. 9. Fröken EUPHTOSYmC Roisin. Den unga flicka, hvars ankomst med så mycken ståt förkunnades, inträdde majestätiskt i skogvaktarens hus; man kun de på hennes miner se, att hon godt kände, det hon visade det fattiga huset en stor ära genom att beträda dess ringa tröskel. Hon var onekligen vacker; men det fanns icke det ringaste tilldragande eller välgörande i denna skönhet. Den bestod i en blandning af högfärd och enkelhet, i förening med ungdom och helsa, och en person af den Jägre klassen skulle bäst haf