en samverkande orsak till detta uppskof. Denna lår dock ej gjort något till saken, ehuru den synes hafva varit ganska betydlig, om ock de allierade ej dervid lidit på långt när sådana förluster, som från några håll påstås hafva varit fallet. Underrättelserna om denna brand asvika nemligen betydligt från hvarandra Det råder starka misstankar, att den varit anstiftad af Ryssarne. Elden berättas hafva utbrutit på flera punkter. Alla resande skola vara förbjudna att lemna staden. Några säga, att hälften och andra att blott en sjundedel af staden lades i aska. Alla berättelserna öfverensstämma deri, att de allierades stora krutförråder sväfvade i största fara och endast räddades genom de största ansträngningar och en lycklig kastning i vinden. Brandstistningen skall äfven hafva varit riktad emot dessa och hade elden nått dem, så skulle hela staden i grund blifvit förstörd och större delen af dess invånare och de der befintliga trupper hafva omkommit. Marskalk St. Arnaud i spetsen för sina fransmän utmärkte sig mycket vid släckningsarbetet. Enligt en skrifvelse från Konstantinopel af d. 14 i Ilndep. Belge, har allierade arme en ej förlorat någonting vid branden, utom ett litet antal lägerpersedlar af ringa värde. — eSoldatenfreund berättar, att i expeditionen emot Krim skola deltaga icke mindre än 40 treoch tvådäckare, 120 ångare, korvetter och smärre krigsskepp och 300 transportfartyg, med en otroligt talrik engelsk-fransk-turkisk arsenal. De deltagande truppernas antal uppgifver bladet till 40.000 Fransman, 24,000 Engelsmän och 15,000 Turkar. Rörande planen sörljudes, att trupperna skola landstiga på en härtill beståmd blott för amiralerna och saltherrarne bekant punkt på Krimska kusten, för att sedan kringranna Sebastopol. Liktidigt tänka amiralerna intränga i hamnen och kosta hvad det vill förstöra ryska flottan. Enligt en skrifvelse från Trapezunt af d. 4 Augusti har Selim Pascha efter sitt lidna nederlag samlat spillrorna af sin här i de ställningar, som han innehade vid Tschuruk-Su före marschen till Usurghete. De utgjorde knappt 10,000 man, deraf hällten irreguliera. Men efter erhållna förstärkningar bestod Selim Paschas korps d. 31 Juli af 13 reguliera bataljener (7.080 mam, 4 sqvadroner kavalleri, 500 artillerister med 23 kanoner och 2000 utvalde irreguliere, som bilda förtruppen. De senaste dagarne i Juli hade till all olycka typhus yppat sig inom hans arm och bortryckte dagligen 10 å 20 man. 3 engelska och 1 fransk ångsregatt kryssade utanför tscherkessiska kusten och besalhafsvarne hade sammankomster med bergsboerna. J. de St. Petersburg al d. 19 Aug. innehåller en ny berättelse om Wrangels seger öfver Turkarne d. 29 Juli nära Bayazid. Turkarnes nederlag synes hafva varit fullständigt, emedan Rys-arne efter detta slag besatt Bavazid och de 2 slott som beherrska denna stad. Det framgår dessutom af denna andra berättelse, att Turkarne skulle hafva retirerat i riktningen åt Van, d. v. s. att de aflägsnat sig mera från Kars och hafvet. Som karavanvägen från Trapezunt till Persien går förbi Bayazid, har engelska handeln på Persien lidit ett betydligt asbrack genom kyssarnes besittningstagande af sistnämnde ort. Ryska amiralen Bebutoffs berättelse om hans I seger öfver Turkarne vid Dara innehåller väsentligen följande: Den 5 Augusti angrep turkiska fältherren Zarif-Mustafa-Pascha i spetsen för 48 bataljoner reguliert infanteri, 16 reguliera kavalleri-regementer, 14,000 Baschi-Boruks och 84 kanoner den ryska hårasdelning, som var posterad vid Dara och, enligt hvad den ryska berättelsen påstår, blott utgjorde 18,000 man. Efter 9 timmars oafbruten, ytterst häftig kamp, blefvo Turkarne slagne på slykten. Men segervinnarne voro så sörsvagade och utmattade att de icke kunde förfölja Turkarne. Segerbytet skall bestå i följande: 15 kanoner jemte 16 ammunitionskistor, 2 fanor, 4 standarer och 20 fälttecken, en mängd gevär, trummer, musikinstrumenter och 2,018 fångar, nemligen 2 stabsoch 84 andra officerare och 1,932 gemene, samtliga af det reguliera infanteriet. Mera än 2000 lik skola hafva betäckt slagtsaltet. Men äfven sin egen förlust erkänna Ryssarne hafva varit högst betydlig. Dödade blefvo 4 stabs-, 17 andra ossicerare och 578 soldater och sårade 2 generaler, 18 stabs-, 99 andra officerare och 2,336 soldater. Jemte det stora beröm Bebutosl tilldelar sina egna trupper i allmänhet och ossicerarna i synnerhet, framhäfver han äfven den utomordentliga tapperhet, med hvilken Turkarne kämpat. De älste personer, yttrar han, hafva hittills aldrig träffat ett sådant mod hos dem. På grund af denna ryska rappvrt kan man tryggt antaga, att utgången blifvit en helt an2 2 — 2 EN —