Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1854, sida 3

mantisk kälhage, der de melankoliske hjeltarne Bland palmers gudasus, vid Zephyrns andebrus I månans klara silfverstop få gjuta sina suckars hop. Tycker ej Tit. att vi borde bespisas med nägot battre än denna slinka? Vi å vår sida anse att tiden nu är inne, att ge det sliskiga och vattenaktiga i poesien på båten. Vi behöfva något fast, något gediget, något som klingar enligt tidens anda, d. v. s. fosterländskt politiskt och fosterländskt krigiskt. I ena fallet toner som troget och hänförande måla vårt hemlands inre brytningar, lidande, langtan och hopp, i andra ett harpospel, storartadt som händelserne sjelsve, beskrifvande den kamp, den civiliserade menskligheten i dessa stunder på när och fjerran haf mot barbariets välde utkämpar: i båda vänta vi sann åskådning, trogen uppfattning, manligt språk, dristig framställning — och utanpå allt detta ett hjelmgaller af klingande malm och blixtrande stål. Med ett ord: något af det der tusan djesla duktiga som Sergel på sin tid omtalade. Väl vore derföre om Tit, med sitt inflytande kunde förmå herrar rimsnidare i alla landsändar, enkannerligen dem i Götheborgs och Bohus län, att valja ett af de tu, antingen att stämma sina lyror i den tonart, vi i all välmening antydt, då deras foster skola emottagas med öppna armar, eller ock vara så beskedliga att — tiga, åtminstone ej ligga en tidning till last som för sitt värderika merkantila och politiska innehåll blir mer och mer dyrbar (vardes ej taga ordet i dess materiella betydelse) för oss läsare. Vi finge då den reela hugnaden att slippa åskåda dessa kaotiska dimbilder dem herrar månskenslyre-klinkare hafva en sådan förkärlek att sabricera och exponera. Tit. kunde ju föreslå bolaget att hålla sig till avisorna af 3:dje eller 4:de rangen, eller och förskaffa sig en egen organ, en ny Fosforos, der dessa poetiska fyrverkares solar, månar, stjernor Kc. finge fräsa och spraka bäst de förmådde; titeln på den nya tidningen kunde ju t. ex. blifva, antingen Badsumpen, veckoskrift för poetiska grodor; eller: Såpbubblan, tidning för väderpoesi. Vi sluta med att be Tit. benäget taga dessa våra oförgripliga hemställanden i öfvervägande. och teckna Åc. Åe.