Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 augusti 1854, sida 2

långt, när ombetsmån hotas med afsättning för det de visa trohet emot rikets grundlag. Truppsammandragningarne på Seeland antyda tillräckligt hvad ministrarne föra i skölden, i händelse deras pappersstatskupp skulle stöta på motstånd vid riksdagen. AMERIKA. Man läser i Courier of Unitet States: ,Förstöringen af San Juan de Nicaraqua, eller Greytown, af amerikanska krigsfartyget Cyane, är den stora frågan för ögonblicket. Pressen fördömer enhälligt denna omenskliga handling, värdig de spansktamerikanska republikernas odisciplinerade soldathopar. Anledningen till denna våldsbragd är följande: Major Borland, vår förre minister i Central-Amerika var på en resa å floden San Juan vittne till ett mord, kallblodigt föröfvadt af ångbåtskaptenen på en af landets invänare. Vid ankomsten till Greytown vilja invånarne bemäktiga sig mördaren. Herr Borland såtter sig deremot och huset, der han befinner sig, omringas af den förbittrade massan, som skymfar och hotar honom. Hr B. lyckas undkomma och beger sig till Washington, der han framställer sina klagomål för styrelsen. Denna beordrar genast ,Cyane till stället. Man fordrar 27,000 dollars i ersättning ät hr Borland och när detta vägras förstör kaptenen å ,Cyane, i enlighet med de order han bekommit, i grund en stad, som icke erbjuder det ringaste motstånd och som innehåller ett stort antal boningar tillhöriga medborgare från Förenta Staterna. Vid kongressen har representerats ett memorial från de handlande i New-York, som hafva affärer på Greytown. Dessa herrar fordra ersättn ng för den egendom som förstörts på regeringens befallning. Utrikesministern Marcy afböjer i samtal med sina vänner ansvarigheten för de instruktioner, som gifvits besalhafvaren å ,Cyane, men det är en känd sak, att han i kabinettet, långt ifrån att motsätta sig dem, skänkt dem sitt fullkomliga bisall. Generalkapten Pezuela å Cuba tycks verkligen ha varit förtjent af det beröm han i eng. öfverhuset fått uppbära för sitt samvetsgranna iakttagande af traktaterna emot slafhandeln. Gazeta de llahana af den 16 Juli förmäler, att 1500 på ön insmugglade slafvar, på generalkaptenens befallning, satts i frihet. De embetsmän, hvilkas pligt det varit att förhindra insmuglingen, ba blilvit afsatta och åtalade. 2 ryska örlogsfartyg hafva i Rio utbjudits till salu utan att finna några köpare. RYSSLAND. Enligt notiser från Warschau af den 15 , anlände många ryska generaler till denna stad efter Paskiewitschs återkomst och församlade sig ofta till öfverläggningar hos saltmarskalken. Regeringen synes icke hysa någon oro för lugnets bevarande i Polen. Sedan tilltrade i ryska armåeen blifvit öppnadt för den fattiga polska adelns söner, begagna sig många unga män deraf och ingå i armten som subalternofficerare. Ehuru det i ryska tidningarne talas i en flentlig ton om de allierade flottorna, ger sig dock den beundran, som de allierades, synnerligast engelsmännens öfverlägsenhet i sjöväsendet inger dem, siundom luft. I en uppsats i ryska ,Marinbladet talas om den , ytterst för träffiiga ledning som råder hos Engelsmännen under deras seglats. Ingen enda lots, heter det, skulle våga under eget ansvar föra djuptgående fartyg på de vägar, hvilka i skären befaras af de stora engelska ångarne, ehuru de mången gång äfven stötte pä. NEAPEL. Staden Neapel härjas skarpt af koleran, utan att regeringen gör några andra åtgärder till farsotens hämmande än föranstalter — processioner till helgonens ära. En dag körde kommunalstyrelsen tillika med erkebiskopen i en sexspännig vagn med kusk med pudrad peruk och gallonerade lakejer bakpå, upp för Toledogatan till den heliga Annas kyrka. Cirka 100,000 menniskor ha lemnat staden. Folket saknar arbete och bodarne stängas den ena efter den andra. Kungen sjelf, den fege tyrannen, har inspärrat sig på ön Ischia, der ingen får tillträde, som icke undergått den strängaste karantän. MAROCKO. Akhbar, en i Algier utk. tidning berättar, att sultanen i Marocko, med sitt råds enhälliga bifall, beslutat att på egen bekosinad sända turkiska storherren 12,000 hästar och af statsinkomsterna årliga subsidier af 30 millioner. SPANIEN. 1857 års åter i kraft satta vallag, enligt hvilken de d. 8 November sammantradande Cortes skola väljas, förklarar hvarje 25 år fyld, valfrejdad Spanjor valberättigad,