Styckegods. En ung björnjögare. Från Kongsberg berättas under den 29 Juli följande: Gården Nordre Morks ägare, ole Poulsen, saknade förra veckan en del af de i utmarken betande svinkreaturen, och för att uppsöka dessa begaf han sig åstad med sina två söner, af hvilka den yngste, omkring 17 år gammal, medtagit ett gevär. Då de anländt till utmarken, som ligger mycket nära gården, gingo de åt hvar sitt håll, för att snarare kunna genomsöka skogen; men de hade icke kommit längt, förrän den yngste stötte på en björn med 2 ungar, och utan att betänka sig lade han an med geväret och gaf eld på en af ungarne, den han också träffade i bakdelen, men dock ej så känbart, att det hindrade den ifran att släpa sig bort, hvarför gossen i hast sprang i fatt den och gaf den med gevärskolfven banesåret. Denna dumdristighet hade så nära bekommit honom illa; ty den fullvuxna björnen, förmodligen modren till båda ungarna, kom tillbaka och visade ett mindre än vänligt sinnelag. Gossen, som numera ej hade annat än det aflossade geväret att försvara sig med, skrek med full hals, i det han af alla krafter bultade på björnen, så att kolsven sprang af och pipan krökte sig. Gossens fader, som icke var mycket långt borta, hörde nödropet och kom snart till stridsplatsen, men då äfven han var obeväpnad, visste han, i ångesten öfver sin sons lifsfara, i början intet bättre medel än att också skrika. Björnen, förbluffad öfver allt detta skrikande och af det traktamente han fått, lunkade sin väg, medtagande den ungen, som ännu var vid lif, och öfverlemnande den andra åt den unge segervinnaren. En ny Amazon. Inför öfverståthållareembetet i Stockholm har nyligen en ung dansk mamsell, som blifvit upptagen till svensk undersåte, aflagt trooch huldhetseden. Det lärer hafva tagit sig särdeles väl ut att höra den unga damen svära att med lif och blod försvara det konungsliga väldet samt Riksens Ständers frioch rättigheter. Andersson har gjort konkurs. (Historiskt). En muntergök uoll nyligen i ett sallskap vad, att han af mindst 50 personer skulle erhålla ett och samma svar på ett yttrande. Han begaf sig för detta ändamål ut A Steden och sade åt hvar och en bekant han motte: har du hört, att Andersson har gjurt komhurs2 some erhöll af hvarenda till svar: ,Hvilken Anderssou2 Pa detta säll vana ban sitt vad inom en timma, hvilket våra läsare så mycket lättare torde kunna sa ta, som troligen hvar och en af dem, vid att kasta ögat på ovanstående rubrik, i tysthet frågat: Hvilken Audersson?? Faitig men ära. För någon tid sedan för