LV 64 —1T1Å RT MEL, MER krut, som Österrike gör sina argumenter för vidare garantier gällande emot Ryssland. De österrikiska trupper, som voro bestämda att förstärka den stora observationsarm6en i Gallicien, hafva fått kontraorder. Likaledes hafva de marschorder, som tilldelats en del af trupperna i Italien, återtagits. Dessa kontraorder betyda påtagligen, att nu, sedan Ryssarne utrymma furstendömena, någon sammanstötning med dem alls icke kan komma i fråga. Österrikes hållning har varit föremål för förfrågningar och förklaringar i engelska öfverhuset såsom man finner af följande telegrafdepesch i B.-H. från London af d. 10 dennes: I dagens möte i underhuset förklarade utrikesministern Clarendon, på en förfrågan af markis Clanricarde, att Österrike önskat, att genom ett med Turkiet afslutadt fördrag förhindra möjliga uppror i ryskt intresse uti Serbien, Montenegro och Albanien och har icke velat besätta Donaufurstendömena utan Portens bifall. Engelska gesandten i Konstantinopel har gillat detta Österrikes förfarande. Sedan bade Ryssarne börjat utrymma Donaufurstendömena och nu har Österrike genom noter, som det utvexlat med England förklarat, att ett återvändande till tillståndet före kriget icke ingår i dess planer. Denna depesch säger oss intet annat än hvad man redan visste genom Monitörens förklaring af d. 10 dennes. Vid Berlinerhofvet och småhofven i Tyskland får det parti, som illfånas att gifva Tyskland den ömkliga rolen af czarvaldets sörmur, mycket vind i segeln, derigenom att czaren skenbarligen sogar sig ester de tyska stormakternas önskningar och utrymmer Donaufurstendömena. Kungen af Preussen, denne ryska politikens hejduk i Tyskland, har varit i Munchen och haft öfverläggningar med konungarne af Baiern och Wärtemberg. Dessa öfverläggningar ha säkerligen icke ägt rum i vestmakternas intresse. Den åsigten är allmänt gällande, att Ryssarnes återtåg ur Donaufurstendömena icke är frivilligt, utan absolut nödvändigt och alltså icke attanse som ett bevis för czarens fredliga tänkesätt. Franska tidningarne hafva korrespondenser från Konstantinopel af d. 30 Juli. De tala nästan endast om det stora tillämnade företaget emot Krim. Men om det ej mer är något tvifvel underkastadt, att ett sådant företag är å bane, så råder dock mycken ovisshet beträfsande dess mål och omedelbara betydelse. Å ena sidan påstås, att man i år kommer att åtnöja sig med att besätta ett par punkter, Anapa, Kaffa och enligt några, sjelfva Odessa, medan det å andra sidan heter, att redan i höst ett anfall kommer att ske på Sebastopol. Som det är omöjligt att gissa hvad som beslutats på det stora krigsrådet i Varna, är det bäst att afvakta händelserna. Det rent faktiska är att den flottafdelning, som d. 21 Juli afgick från Baltschik med generalerna Canrobert och Brown om bord, d. 27 samma månad återkommit till Baltschik, efter att hafva rekognoscerat ryska kusten; att franska trupperna äro uppstälde på le börja d. 29 eller 30 Juli; att alla de fartyg, hvaröfver de allierade och Turkarne kunna förfoga, till d. I dennes skulle vara samlade i skall landstiga i Krim till 80 å 90,000 man, och uppger att ryska trupperna på halfön utgöra inalles 94,000 man. Det synes dock icke vara afgjordt om alla I engelska och franska trupperna skola öfverföras till Krim. Euligt de färskaste notiserna i Londonerbladen befunno sig de 3:ne franska diviSionerna Bosquet. Forey och prins Napoleon Jjomte några engelska trupper på marsch till Wallachiet. Man kan dock fråga, hvad skola de der nu att göra? Måkända ock att det enlegrafdep. härom dagen antydde, göra ett besök i Bukarest. Från Paris skrifves, att regeringen beslutat skicka ännu 50,000 man till Turiet. J. de Constantinople af d. 29 Juli bekräftar, att Turkiet samtycker till Österrikes begäran, at de förra furstarne i Moldau och Wallachiet, Ghäka och Stirbey, återinsattas i sin förra värdighet med en turkisk och en österrikisk kommissarie vid sidan till deras biträde i regeringen. Från Spanien äro underrättelserna icke rigtigt tillfredsställande. Espartero och ODonnel förljudas redan tvista om hvilken konstitution, den af 1837 eller den af 1845, som skall införas. Espartero är för den förra såsom mera liberal, och ODonnel för den senare såsom mera konservatif. Nya skakningar befaras. I hufvudstaden fordrade allmänna rösten enhälbulgariska kusterna från Varna till Kustendsche till underlättande af deras inskeppning i de olika hamnarne; att denna inskeppning skuldessa farvatten. - Soldatenfrund beräknar styrkan af den fransk-engelsk-turkiska arm6, som dast är öfversaltherrarne, hvilka, såsom en te