Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 augusti 1854, sida 2

Gladjen öfver Ryssarnes asmarsch står högt i taket och man ville illuminera staden, hvarifrån man dock hindrades genom en proklamation af regenten Kantakuzeno, som uppmanar att vänta med illuminationen till bättre dagar och krigets slut. För öfrigt hade Gortschakosl, heter det i denna proklamation, förklarat, att han hoppades inom en månad åter inrycka i Bukarest i spetsen för sina segerrika trupper och då hade de en sträng näpst att vänta, som under tiden visat större sympathier för Turkarne, än för furstendömenas protektor och den orthodoxa kyrkans öfverhufvud. Bresskrifvarens mening är att Gortschakoff måste inse, att det står i Omer Paschas makt att kunna utdrifva Ryssarne ur Wallachiet. Efter den olyckliga striden vid Giurgevo hade Gortschakoff ett längre samtal med Budberg, efter hvilket denne senare förklarade embetsmännen och bojarerne det czaren befalt att till hvad pris som helst rensa Wallachiet från Turkarne och att 200,000 man stodo beredde att försvara furstendömet emot hvilken makt som helst. Icke destomindre lät han nattetid (på det invånarne ej skulle märka något) utrymma sjukhusen och transportera de sjuke och sårade till Fokschan och Jassy. Den 6 drog fursten personligen, för att höja sina truppers djupt sjunkna mok, emot Turkarne och blef slagen och d. 23 likaledes ). Natten till d. I kunde man i Bukarest se det lätta turkiska kavalleriets vakteldar. Storartade anstalter gjordes till Turkarnes lysande emottagande. Den 2 skulle en deputation af bojarer asgå till Omer Pascha för att inbjuda honom till staden. I högquarteret i Kalugereni lät Omer Pascha d. 26 Juli utgifva en dagorder, hvilken vid lifsstraff förbjuder wrkiska soldaterna att plundra eller föröfva andra våldsamheter i Wallachiet. Notiser från Orsova af d. 3 dennes förmäla, att Turkarne fortfara att utrymma lilla Wallachiet. Förskansningarne vid Kalafat bevakas endast af en 100 man stark kavalleripiket. Åfven vid S:t Georgsmynningen af Donau hasva, enligt notiser från Galacz af d. 31 Juli, de allierade landstigit, tillbakaföst den ryska bevakningen och besatt strandbatterierna. I Jassy måste de personer, som begära pass af ryska auktoriteterna för att resa utrikes, beqväma sig att, enligt ett i Ryssland redan bestående bruk, underteckna en förpligtelse att under sitt vistande på utrikes ort icke tala illa om Ryssland och dess politiska inrättningar! I franska tidningarnes underrättelser från Konstantinopel förklaras, att ryska ångfregatten Wladimir aldrig skulle kunna hafva utfört sitt lyckade ströftåg, om ej Ryssarne voro så väl betjenade af grekiska spioner. Enligt samma underrättelser hade till Konstantinopel ankommit en utskickad fr. beyen i Tunis med en betydlig penningesumma i present från sin herre. Grekiska sjöröfveriet säges vara i jemt tilltagande. I Journal de Constantinople al d. 24 Juli läser man: General Youssuf har slagit sig ned i lägret vid Varna. De Baschi-Bozouks, som han kommenderar, äro alla utrustade och organiserade efter det af cheferna för de allierade armåerna nyligen antagna systemet. 4 engelska kaptener hafva begifvit sig till Varna för att organisera de engelska armeen tilldelade Paschi-Bozouks. Turkiska brigadgeneralen Behdjed-Pascha har åter satt det af Ryssarne utrymda och sedermera af Abschasierna sköflade fästet Sukkum-Kale i försvarstillstånd och under utflykter i det inre af landet fått de Tscherkessiska höfdingarnes löfte om deras samverkan. Han hade äfven besökt Schamyl, som för att besvara artigheten, skickat sin löjtnant, Mohamed-Emin-Effendi, på besök till den turkiska generalen. Denne tscherkessiske stordignitar har af Porten upphöjts till pascha och sått i uppdrag att hemföra till sin herre rika presenter från sultanen. Efter långa öfverläggningar med den bekante höldingen Sefer Pascha, som i sällskap med den ofvannämnde Behdjed Pascha återkommit till sin hembygd, hade Mohamud-Emin-Effendi, begifvit sig på väg till hemmet. — Under det flera underrättelser förmält, att Pnrsien står i begrepp att sälja sig åt Ryssland, berättar J. de Constantinople, att schacken, på en uppmaning af ryska sändebudet att förklara sig för eller emot Ryssland, svarat, att ville förblifva neutral, hvarpå ryska sändebudet lemnat Teheran. ) Enligt Ryssarnes och deras vänners påstående företogs af Gortschakoff d. 16 endast en stor rekognoscering och d. 23 har alls ingen strid ägt rum. I den senare delen tyckas de ock verkligen hafva rätt. Red. anm.