Storhertigens Hof. (Ösversättning från Franskan.) (Forts. fr. N:o 172.) Förste älskaren, Florival, utnämndes till storhertigens adjutant, husaröfverste och grefve af Reinsberg. Förste komikern, Rigolet, till kammarherre och baron af Fierbach. Similor, komediens betjent, till öfverhofstallmästare och baron af Kockembourg. Anselme, andre skådespelare och stor utilitet, till ordinarie hof-kavaljer och chevalier de Grillemsell. Lebel, orkester-anförare, passade naturligtvis aldeles ypperligt till hofkapelloch ceremonimästare, under titel af chevalier dArpegaz. Mademoiselle Dlia, prima-donnan, utnämndes till grefvinna Rosenthal, en intressant faderoch moderlös flicka, som till hemgilt skulle få öfverhofmastarinne platsen hos den blilvande storhertiginnan. Mademoiselle Foligny, subretten, förklarades för enka efter en general och friherre dAllenzau. Mademoiselle Alice, den naiva, blef fröken Fierbach, dotter till kammarherren af detta namn, rik arftagerska. Slutligen gjordes duennan, fru Pastourelle, till hofmarskalkinna och friherrinna Bichofizkops. Enhvar af de nya dignitärerne erhöll ett mot hans rang passande antal dekorationer. Grefve Balthazar de Lipandorf förste ministern, fick för sin del två kraschaner och tre stora ordensband. Adjutanten, Florival de Reinsberg, fästade på sitt öfverste-bröst fem kors. Sedan rollerna voro fördelade och instuderade, anställdes en repetition, som gick utmärkt väl. Storhertigen sjelf täcktes åtaga sig pjesens uppsättning och lemna några upplysningar i afseende på ceremonielet. Furst Maximilian af Hanau och hans höga syster skulle anlanda samma afton. Ögonblicken voro dyrbara. Under afvaktan derpå och för att öfva sitt hof, gaf storhertigen audiens åt ambassadören från Biberack,