sina trupper tillbaka ur furstendömena, emedan Österrike ensamt åtager sig att tillvågabringa deras utrymmande af Ryssarne. Alt Porten sogat sig efter denna begäran vill synas deraf, att, efter en telegrafnotis från Widdin, derstädes den 25 Juli inträffat en order från Omer Pascha till besalhafvarne för alla på wallachiska området befintliga turkiska truppafdelningar att genast draga sig tillbaka öfver Donau, när österrikiska armeen, inrycker i Donaufurstendömena. I Det heter bestämdt från flera håll, att de allierade ämna ofördröjligen företaga en landstigning på Krim. Men härvid påtrugar sig den frågan: Huru skola de allierade kunna uträtta något derstades, när Ryssland till sina kustprovinsers försvar nu äfven får användbar den arme, som Österrike räddar ur knipan i Donaufurstendömena ? Ryktet om ett krigsråd vid Donau emellan cheferna för de 4 armerna synes hafva upp kommit deraf, alt en österrikisk öfverste HA.lik reser emellan de olika högqvarteren i an damål, såsom det heter, att träffa astal om en gemensam plan för truppernas rörelser, men sannolikare för att förekomma alla rörelser från Turkarnes och dejallierades sida. Ett rykte om marskalk St. Arnauds snara hemkallande cirkulerar med en viss styrka och uthållighet. Marskalken hetes icke kunna draga jemnt med sina underbesalhbsvare. Säkert synes vara att emellan honom och prins Napoleon förhållandet icke är det bästa. Bref från Trapezunt af den 18 Juli förmäla, att turkiska truppernas tillstånd i Asien betydligt förbättrats. Armåen vid Kars utgör 30,000 man, som äro lifvade af den bästa anda och endast fordra att marschera emot fienden. Olyckligtvis råder dock oenighet bland de högre officerarne, till största delen Ungrare, Polacker och Italienare. — Ryssarnes sista seger öfver armen vid Kars bekräftar sig icke. Det heter emellertid, att 25,000 Ryssar stodo blott 3 mil från Kars. En telegrafdepesch från Triest förmäler, att dit anlända underrättelser från Konstantinopel af den 24 Juli antyda, att turkiska regeringen antages hafva blifva fredligt ståmd genom samma Rysslands svar på Österrikes uppfordring, som vestmakterna ej funnit förtjena något afseende?! Får man tro hvad ett marseillerblad berättar, skulle ett nytt omslag hafva inträffat i Persiens politik och schacken hafva till Ryssland utbjudit sitt bistånd mot Turkiet och alla dess fiender. Det finnes knappast något land i Europa eller Amerika, der icke koleran för närvarande grasserar. Dess intensitet är dock ofantligt olika. I England är den i allmänhet ytterst lindrig, i Frankrike är den redan något skarpare och på några af vestindiska öarne går den med en förfärlig häftighet. På Barbados ha inom 2:ne månader dött femtontusen menniskor, en niondedel af hela öns folkmängd. På Ostersjöslottan är den i starkt aftagande. Der har man bemärkt att farsoten blott hållit sig på skrufskeppen. I Turkiet går den på flera ställen och enligt de senaste underrättelserna hade den äfven visat sig i Varna och Smyrna. Neapels despot, som var starkt angripen af spärrningsraseriet, har, förmodligen till följe af Frankrikes kraftiga föreställningar, inskränkt karantänstiden och låtit inställa brefrökningarne. Från Madrid har man tidningar och korrespondenser af d. 28 Juli. Drottningen har gjort sin syndabekännelse inför nationen och lofvat bot och bättring för framtiden. Under d. 26 Juli har hon nemligen utfärdat en proklamation, i hvilken öppet fördömes de 4 senaste ministrarnes politik. Stridigheterna emellan henne och nationen tillskrifvas ett missförAA —— — 4 Ralthazar soedan han ojäarft an