nom sig sjelfva och medbragt förmågan till in storhet, och att den ingalunda kan gifvas Her erhållas uti skolorna; äfven vid den dåigaste undervisning skulle den frambryta och bana sig vägen. Om sättet för en förändrings utförande yttrar Broocman så sannt: seEhuruväl strax i början en allmän plan utstakas, är ingalunda meningen att den genast skulle utföras till alla sina delar. Den skall blott genast visa det mål, dit man har att sträfva, och för nationen lägga regeringens afsigter i öppen dag. Endast småningom kan det stora verket fullbordas, vid vacanser eller andra lyckligt sammanträffande omständigheter. Å en annan sida vare man dock icke heller för långsam, och frukte för alla raskare örändringar. Hvad säger man väl om, satt dessa ord yttrades för mer än 40 år sedan och bitraddes af utmärkte män, såsom en dr Åström och G. A. Silfverstolpe, under det att det yttrande, som asgals i ämnet af Svea Rikes ärkebiskop, bildningens högsta chef i landet, var ytligt och innehållstomt, endast matt yrkande att det var bra såsom det var. Sv. Tidn. slutar sin högst intressanta uppsats i ämnet med följande ord: Vi hafva trott det ega någon märkvärdighet att kronprinsen, blott ett år efter sin ankomst till Sverige, föranledde denna begynnande rörelse i undervisningsfrågorna, hvilken, oaktadt den snart derefter utsardade 1820 års förstelnande skolordning, likväl ungefär samtidigt återgass lif och sedermera blifvit af så många kunnige och erfarne skolman bitrådd. Och denna rörelse, för 40 år sedan uppmuntrad af Carl Johan, samt gisven bestämd riktning genom sonens och efterträdarens tvenne konunsabeslut, samt godkänd af Rikets Ständer vid tvenne riksdagar, och stödd af deras dertill anslagna rikliga medel — den skulJe hämmas genom beslut, hvilande på förlegade grundsatser? Denna fråga är nu under ekonomi-utskottets besvarande! Såsom man känner har Ekonomie-utskottets svar blisvit tillfredsstallande, d. v. s. tillstyrkande Rikets Stander, att hos Regeringen anhålla det en skollag måtte utarbetas på den 1849 lagda grunden, något som regeringen bordt längesedan hafva gjort utan påminnelse. Z-: I.. 2