under den starkare. Deras ögonmärke vid utkastets utarbetande har varit att försäkra kronan nödig styrka och öfvervigt icke blott emot omedelbara ingrepp, utan äfven mot söljderna af de tvedrägtsfrön som ännu existera. Det har icke hvarken i berörde memorial eller i sjelfva författningen blifvit antydt huru man ämnar ställa sig, i händelse danska riksdagen icke går in på den i författningen förutsatta inskränkning af danska grundlagen. Gör den det icke, hvilket är det troligaste, bibehåller den ett icke obetydligt inflytande på helstatsangelägenheterna. Skola då vederbörande våga att genom en ny statskupp — ty en sådan blir alltid oktrojerandet af den nya helstatsförfattningen — berösva dem dettainflytande? Annu en fråga: Huru skall man förstå Y 24 i författningen? Oss synes den ganska betänklig, icke så mycket derför att kungen deri tillväller sig den makten att pålägga skatter och utfärda lagar, under förbehåll att sedan inhemta riksrådets samtycke till de förra och utlåtande öfver de senare, utan mera derför att dess hemliga syftemål synes vara att sätta helstatsregeringen i tillfälle att när den behagar befria sig från danska riksdagens kontroll. ENGLAND. Vi meddela här nedan en någorlunda utförlig redogörelse för parlamentsförhandlingarne d. 24 och 25 dennes. fverhusets möte d. 24 Jul. Det kungliga budskapet uppläses. Earlen af Aberdeen. Jag är öfvertygad att huset bifaller drottningens önskan. Den meningsskillnad som kan vara rådande ibland era herrligheter beträffande kriget hindrar er säkerligen icke ifrån att vara ense om nödvändigheten att antaga alla åtgärder som kunna leda till ett snart och ärofullt slut derpå. (hisall.) Jag anser att ett dylikt resultat bäst åstadkommes genom Englands och Frankrikes förenade verksamhet och energi, i samverkan med de andra vestmakterna. (Hör!) Det är sannolikt att det nuvarande riksmötet icke kommer att räcka länge till och att händelser inträffa af största vigt för den regering, som kan draga nytta deraf. Derför hafva vi äskat af parlamentet ett anslag af 3 mill. E, utan tvifvel en betydlig summa den några skulle kunna önska se anförtrodd i andra händer. Men jag älskar att tro, det denna önskan icke hindrar någon att göra allt hvad i hans förmåga står för att hjelpa regeringen att bringa kampen till ett snart slut. Summan är i sjelfva verket redan beviljad. Detta anslag gör hvarken någon ny skatt eller något nytt lån nödvändigt. Regeringen inskränker sig till att begära bemyndigande att använda medel redan beviljade, utan att parlamentet gifvit dem en särskild bestämmelse. Jag slutar med att föreslå en adress till H. M., uti hvilken huset uttrycker sin lifliga önskan att medverka till de åtgärder som kunna påskynda lösningen af det af landet företagna kriget. (Bifall.) Earlen af Ellenborough. Jag motsätter mig icke beviljandet af nya anslag för sortsättandet af ett politiskt och nödvändigt krig, men jag besvär regeringen att införa den strängaste sparsamhet i den civila förvaltningen, på det att vi må sättas i stånd att med heder föra kriget. Earlen af Hardwicke. Jag voterar likaledes för anslaget, men erinrar styrelsen om den ansvarighet, hvarför den utsätter sig, om fälttåget, sedan nationens förhoppningar stegrats till högsta höjd, slutas utan någon lysande bragd. Earl Fitz-William. Regeringen har stält de båda husen i en egen position. Den ädle earlen (Aberdeen) får förlåta mig, om jag säger honom, att aldrig har något tal varit mindre upplysande än hans. Den ädle earlen har talat om andra makters samverkan. Vi fråga hvilka äro dessa makter och hvilken är denna samverkan. Markisen af Clanricarde. Jag är af den tankan, att när parlamentet nyss, med en frikostighet utan ex empel, voterat betydliga summor för kriget, är det åtminstone ovanligt att framkomma med en begäran om nya anslag utan att gifva någon upplysning om krigets gång. Intet enda ord hafva ministrarne yttrat till beröm för Turkarnes visade tapperhet och ihärdighet. Icke den ringaste upplysning har erhållits öfver nottornas operationer i Östersjön och Svarta hafvet, eller om innehållet af traktaten emellan Turkiet och Österl rike, eller om den politik, som Österrike tänker följa. Allt saker, som kunna vara mindre angenäma att vidröra, men som publiken ändå har rätt att blifva upplyst om. Framför allt har man rätt att erfara, om underhandlingar ännu äro sväfvande, eller om vi stå allena i den stora kampen och äro hänvisade till våra egna ressurser. Earlen af Clarendon. Österrike är en oberoende makt, som kan följa den politik som det anser vara den bästa. Men det har äfven iklädt sig förbindelser emot andra länder. Det har särskilta intressen att skydda, och, med mindre att vanhedra sig, kan det icke svika sitt ord, och vi kunna icke tro det nog förblindadt att handla annorlunda än vi ha rätt att vänta af det. Österrike har uppfordrat Ryssland att utrymma Donaufurstendömena. Det har med stora kostnader utrustat en af de vackraste armåer i nyare tider. Lika omöjligt som det är att förmoda att Ryssland frivilligt underkastar sig vestmakternas och Österrikes fordringar, lika omöjligt är det att förmoda att Österrike skamligt öfvergifver sina fordringar för att förnedra sig sjelf genom ett erkännande af Rysslands öfvervälde och inflytande. Vi kunna säga att den tid icke är långt borta, då Österrike samverkar med oss. (Hör!) Dess medverkan skulle ägt rum för länge sedan, om icke inre svårigheter stält sig i vägen derför. I fjol förminskade Österrike sin arm med 100,000 man och man bör komma ihåg att det fordras tid för att utrusta en arm på 300,000 man. (Hör!) Man måste äfven, Mylords, taga i betraktande, att Österrike i Mars var färdigt att sluta en quadrupelalliens och protokollet af d. 9 April var endast en medelväg som det nödgats antaga. Dessutom är det kändt, att konferensen i Bamberg hittills hindrat österrikisk-preussiska traktatens framläggande vid sörbundsförsamlingen. Dessa och andra svårigheter måste man besinna för att bedöma Österrikes politik. Jag åtar icke mig ansvarigheten för något. Jag inskränker mig till att nämna hvad som passerat och de skäl som bjuda mig att räkna på alliansen med Österrike. (Hör!) Jag bör likaledes nämna, att d. 3 Juli inoa mnva under I ;