Utrikes Nyheter. De med gårdagens utländska post anlända tidningar voro ganska tarsliga på nyheter. De franska tidningarne hade telegrafunderrättelser från London om de vigtiga förklaringar ministrarne afgifvit i parlamentet. Dessa underrättelser låta icke aldeles lika med dem som vi meddelade i lördags efter danska tidningarne. Till franska tidningarne har telegraferats, att lord Clarendon sagt, det han tror, att man kan räkna på Österrike, hvilket icke är detsamma, som en försäkran att Österrike numera icke kunde skilja sig från vestmakterna. Russell hade i underhuset, enligt de franska depescherna, förklarat att England och Frankrike äro ense om vilkoren för den blifvande freden. Enligt Börsenhalles depescher, hade Disraeli, då Russel gaf tillkänna det vara regeringens plan att intaga Sebastopol, deröfver uttryckt sin glädje och tillsredsställelse, men Cobden begärt närmare upplysning, hvarpå Russel förklarade i allmänhet, att Ryssland sramdeles icke kan tillstädjas hålla så stor slotta i Svarta hafvet till hotandet af Europas lugn. Båda husen beviljade det åskade anslaget. Vi afvakta imellertid med spänning de engelska tidningarne för att få närmare reda på dessa vigtiga förklaringar. Så mycket har man imellertid, genom telegrasen, redan inhemtat af dem, att de förenade flottorna i Östersjön ensamma ingenting kunna uträtta emot Kronstadt och Sveaborg utan i förening med landtrupper. Dauntless, som troddes vara gången till England för att inhemta bemyndigande för Napier att angripa Kronstadt, har, såsom man nu finner, i stället medfört underrättelse till vederbörande om svårigheten att företaga något i Östersjön utan landtrupper. Det var ock straxt efter ankomsten af Dauntless, som franska trupper med en så sällspord skyndsamhet afskickades till Östersjön. Dessas antal kommer enligt all sannolikhet ytterligare att ökas. Den erinringen är uttalad i de senaste franska tidningarne, att det i år endast gäller Aland. Enligt en telegrafdepesch från Hamburg af den 27 dennes, hafva de förenade flottornas chefer fått order att låta neutrala fartyg barlastade utlöpa ur blokerade hamnar. Från krigsteatern vid Donau ingenting egentligt nytt. Utsigterna till en stor batalj emellan Ryssar och Turkar tyckas åter hafva försvunnit. Turkarne synas inskränka sig till att besätta och befästa Donauöarne. I Pr. Cor., som plågar hafva temligen tillförlitliga underrättelser, läser man: Från krigsskädeplatsen ersara vi ur bref af d. 13, att Turkarne icke hålla Giurgevo besatt, utan hafva dragit sig tillbaka till öarne Mokan, Radovan och Chalorosch. Huru förbittrad kampen d. 7—8 måste hafva varit, bevisar den omständigheten, att åter, liksom vid Cetate, förekommit sår, tillfogade med tänderna. Ryssarnes förlust i officerare från d. 4 till d. 11 uppgifves till 80. Till Bukarest ha under senare tid ankommit 1300 och till Buseo 400 sårade. Beträssande de stupades antal saknas ännu säkra uppgifter. Efter slutad strid d. 8 skickade Turkarne ett svagt kommando under 1 officer till Giurgevo med ett ärende till borgmästaren. Då dock denne dragit sin kos ned till Ryssarne, så insattes en annan styrelse och denna delgafs, att Turkarne icke hade order att stanna på Wallachiska områd:t och att derför staden ej skulle erhålla någon turkisk besättning. I Bukarest var man i de högre kretsarne af den tanken, att Ryssarne med det snaraste skulle utrymma furstendömena och Österrikarne öfvertaga deras förvaltning. Dermed synes dock nya truppers inmarsch i Bukarest stå i motsägelse. Gortschakosl och Osten-Sacken ha d. 12 lemnat denna stad. Under det alltså Pr. Cor., i likhet med slera underrättelser från Wien, förmäler, att Turkarne icke innehafva GiMOALA ah Inol rår les IP