MMS SIS VE Den bekante ryttmästaren von Schewen, som nyligen aflidit i Stockholm, har erhållit följande teckning i Söndagsbladet; hvars red. tyckes ha varit väl bekant med mannen: UIans personlighet var en riktig skåderätt för menniskoforskaren. Då man inträdde i mannens bostad, studsade man tillbaka för den der rådande snuskigheten, hvarmed mannens egen paryr på ett underbart sätt harmonierade. Intet ladugårdsgolf vid ett torp kunde vara smutsigare än von Schewens kammargolf; vidrörde man en stol eller ett bord derstädes, fastnade man i damm och smörja. I detta ohyggliga näste satt mannen sjelf, vanligen på en större stol, insvept i en skinnpels, ursprungligen hvit, men af smutsfläc kar briljerande i alla regnbägens färger, hvilket plagg skulle föreställa nattrock. Det vanligen kortklippta håret stod rakt i vädret likt en kryddbodskylt, och det gråa skägget var alltid långt, så att troligen blott högst sällan en rakknif gick öfver hakan. På fötterna hade han ett par gamla galoscher, och i munnen bar han alltid en liten pipa, hvarur han drog sina tobaksbloss, utan hvilka man skulle hafva storknat af den i rummet rådande stanken. En ohyggligare uppenbarelse af eu mensklig varelse kunde man aldrig gerna få shåda.