ningar och för de instrumenter, hvilka det förut sal nade — med hvilket nit han satte sig i förbindels med de förnämsta utländska akademier, och detta allenast i vetenskapens, utan ock i sjöväsendets, åke brukets och handelns intresse. Han glömde inte hans själ hade en förundransvärd uppfattning af så kerna i deras helhet, utan att dock åsidosätta enskild heterna. Utom sina vetenskapliga arbeten och memoirer, ha han offentliggjort intressanta biografiska notiser, hvilk I alltid skola anföras såsom exempel af klarhet, elegan grafier öfver Young, och förstånd. Vi vilja nämna ibland andra hans bio Fourier, Watt, Gambey, Carno Condorcet, Ampere, Gay-Lussac och, sistlidet år, äfve öfver Bailly, hvilken varit införd uti I Annuaire du bu lean des longitudes, ett verk, som Arago förstått höj dtill ett af de nyttigaste, som blifvit spridda bland all och sträckta. lefva ännu. Arago, först advokat, sedermera solkrepresentant, oct mänheten. Alla lärda sällskaper på jorden hafva ansett för ci ära att få räkna Årago bland sina ledamöter. Hai stod i förbindelse med alla verklige vetenskapsmåt dessa förbindelser voro således osantligt vid Tvenne af hans bröder, Jacques och Etienne Arago Han efterlemnade två söner, Emanue Alfred Arago, utmarkt målare, som för något mera är två år sedan blef general-inspektör ofver de sköna konsterna. Arago afled vid en ålder af 67 år, af en allmän lam. het (paralysie), som visserligen undergräfde hans fysik, men aldrig förmådde försvaga hans själskrafter dem han bibehöll till sin sista stund, och han dog utan plågor, utan ringaste dödskamp. tGhysglig handling af en moder, Vid Eriksgatan i förstaden Sit Pauli i Hamburg bor en man, som är fader till 6 barn, af hvilka den äldste sonen, 19 år gammal, far ttl sjös och är nu på väg till Californien, den äldsta dottren är sömmerska, och det yngsta barnet, en vacker gosse, är 3 år gammalt. Söndags morgon d. 16 dennes råkade mannen i strid med sin hustru, derför att värden påmint honom om hyran; han hade, som vanligt anförtrott denna åt sin hustru, som, då hennes veckopenning i anseende till den dyra tiden ej räckt till, användt den till hushållet. Man skulle knappt kunna tro, att tvenne menniskolif lättsinnigt skulle sättas på spel för en så obetydlig orsak. Så skedde dock. Några personer, hvilka besökte Donnerska badinrättniogen, hörde nemligen klockan omkring half I middagen förvirrade rop om hjelp. Dessa kommo if-ån folk som märkt att en qvinna med en liten gosse på armen kastat sig i vattnet helt nära nämnda badanstalt. En af simlärarne, som skyndade öfver vallen till stället, hemtade inom få minuter barnet åter till stranden, och en af badgästerna fiskade upp modren. I början trodde man, att barnet under lek fallit i vattnet och att modren störtat efter för att rädda detsamma. Men redan under det hon fördes till badanstalten tillstod hon, att hon velat dränka både sig sjelf och barnet! Öfverhopad med förebråelser, sade qvinnan, hvars tårar till och med runno vid åsynen af det älskliga barnet, som ögonskenligen ej visste för hvilken fara det varit utsatt, — att hon ej velat döda barnet, utan endast önskat få behålla det hos sig. Sedao hon och barnet på det sorgfälligaste blifvit behandlade, uppgaf hon det ofvanförmäldta såsom orsak till hennes vansinniga handling. De hade blifvit fastsittande i muddern, och barnet hade börjat skrika — eljest hade de ,varit horta, sade hon. För öfrigt visade hon snart icke mera den ringaste oro, utan tryckte barnet, som hon velat döda, på det hjertligaste till sitt bröst och öfverhopade det med de ömmaste smekningar, dem gossen nöjd och leende besvarade. Tillfrågad om hon mindre älskade sina öfriga barn, förnekade hon detta, men sade sig kunna snarare vara dem förutan, men det yngsta barnet hade hon ej velat lemna ensamt qvar iverlden. — På eftermiddagen afsändes hon med sitt barn till sjukhuset. Nyttigt busdjur. Geoffroy s:t Hilaire och andra utmärkta naturforskare rikta för närvarande sin uppmärksamhet på att införa och acklimatisera djur, som hittills varit nästan fullkomligt obekanta i Europa eller på det högsta föremål för vetenskaplig nysikenhet. Under loppet af förra månaden hafva de låtit komma till Paris ett antal Yaks från China — enligt Buffon ett djur, som är värdt mera än allt den nyare verldens guld. I Thibet och China tjenar detta nyttiga djur som bäst, som dragåsna, som ko och till och med som får; det bär och drager tunga bördor och lass, gifver mjölk, dess kött har förträfflig smak och dess ull kan bearbetas till varma tyger. Dess naturalisering i Europa skulle följaktligen vara till oberäknelig fördel för menskligheten, och då det ganska väl tåler köld, så hysa de franska natursorskarne det bästa hopp, att det skall lyckas dem, ehuru ett försök, som den nyligen aflidne lord Derby gjorde dermed misslyckades. Några chineser äro med djuren ankomne till Frankrike för att sköta dem och göra fransmännen bekante med det sätt, hvarpå de skola behandlas. isynnerhet vid sjukdomsfall.