Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1854, sida 1

— — e — Till bechargebetänkandet. Ibland de yttranden, som blifvit fällda öfver det närvarande regeringssystemet med anledning af Dechargebetänkandet, synes oss följande ganska karakteristiskt. Det är Friskytten, som i sin inbillning ser Carl Henrik Anckarsvårds skugga uppträda på riddarhuset och hör honom uttala sin förkastelsedom öfver det rådande systemet. Mina herrar, började grefve Anckarsvärd, vi hafva i dag att utöfva den väsentligaste af nationens rättigheter: den att döma öfver det sätt, hvarpå landets regering uppfyllt sina stora och heliga pligter. I staterna med ett utbildadt parlamentariskt system är det en sådan dom, som för kommande år bestämmer landets öden, emedan den låter qvarstå den regering, som vårdat sig om nationens ära och fördelar, men från styrelsen aflägsnar en minister, som sömnaktigt eller brottsligt förvaltat det henne anförtrodda uppdrag. Vi halva redan en gång sett H. M. Konungen hysa den konstitutionella princip, som kräfver ett sådant afseende på folkrepresentationens vilja; vi böra således icke tveka att äfven nu vara förvissade om dess tillämpning. Hvad har nu denna minister, som i tre år bordt gå konungen tillhanda med råd och dåd, uträttat? Har den utarbetat förslager till de de förändringar i allmänna lagen, hvilkas behof är af nationen länge sedan insedt och erkändt? Har den sörjt för utförandet af rikets ständers afsigter och beslut rörande det uppväxande slägtets utbildning? har den i hela den vigtiga ekonomiska lagstistningen, som tillhör konungen ensam, gjort något väsentligt eller ens syftat åt att bereda folket välbehöfliga utvägar till förvärfvande af välstånd? har den respekterat samvetsoch förvärfsfriheten? har den åstadkommit en närmare förening med brödrariket? har den mot utlandet häfdat vår ära och begagnat ett tillfälle att hela gamla sår? har den förenklat och ordnat administrationen? har den på ett för majoriteten af nationen tillfredsställande sätt förbättrat vårt eländiga skattesystem. Nej, mina herrar, intet eller motsatsen af allt detta har denna minister gjort. De utarbetade förslagen till civil-, kriminaloch kyrkolag hvila ännu i dammiga gömmor; folkskolornas beskaffenhet vittnar om presterskapets ohejdade försummande eller motarbetande af deras ändamål och om regeringens fullkomliga brist på intresse för dem, under det att elementarläroverkets officierande efter behag antaga eller icke antaga och i förra fallet på det mest olika sätt tillämpa det nya, af ständerna gillade skolsystemet; prohibitionismen i tullväsendet, utdömdt af de mest framskridna stater och alltmera ogilladt äfven i de mest skråsinnade: rädslan för skeppsrederiets frihet att utveckla sig till kraft att konkurrera med fremmande täflan: den dyrbara skogshandteringens