Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juli 1854, sida 2

det han 1 sitt hus emottagit och i en klubb infört en I rysk grefve Pahlen, som nyligen ankommit från Madera och den man vill beteckna som en hemlig rysk agent. I öfverhuset har lord Clarendon lyckats rättsärdiga sig genom den försäkran att grefve P. blott I uppehåller sig i London som privatman, en försäkran Som understödts af flera lorder af olika partifärg. I Den 13 förklarade lord Clarendon i öfverhuset, att amiral Dundas fått instrukttorer att förhindra slafhandeln emellan Tscherkessien, i fall denne skulle åter begynna sedan de ryska fästena vid kaukasiska kusten blitvit förstörda. Samma dag förklarade lord John Russel i underhuI set, att kabinettet hade under öfvervägande huruvida det ölverensstämde med folkrätten att genast blokera alla ryska hamnarne i Svarta hafvet och Azowska sjön. (Donaumynningarne äro imellertid effektift blokerade. För blokadens allmännare utsträckning synas några inflytelserika ineller utländska intressen hafva mellankommit.) FRANKRIKE. ITruppinskeppningen har börjat i Calais den 16 dennes. Kejsarens proklamation till ö stersjöarmåen har uppklistrats på alla gathörn i Paris. Det halfotticiella bladet Patrie har en ledande artikel, som påtagligen åsyftar att tillintetgöra alla toma fredssörnoppningar. Det heter deri: De sannskyldige underhandlarne äro amiral Napier och marskalk St. Arnaud. De enda protokoller, som nu kunna tilläggas någon betydelse, äro de som af Englands och Frankrikes kanoner inskrifvas på Kronstadts och Sebastopols instörtade murar. Det skrisves från Paris under d. 14 dennes: I trots af österrikiska sändebudets försäkringar att Wienerkabinettet finner czarens svar otillfredsställande och att Österrike vill gå med vestmakterna, är man i de högre regionerna väl stämd emot Österrike, emedan det blifvit bekant, att grefve Esterhazy, österrikiska sändebudet i St. Petersburg, belyst Donaufurstendömenas besättande genom österrikiske trupper på det viset, att det förnämligast gälde att utestänga Turkarna och de allierade från dessa länder. Hr Häbner — så heter österrikiska sändebudet i Paris — vill icke hafva någon kännedom om denna förklaring och menar att, om den ägt rum, den blott haft sin grund i Esterhazys enskilta öfvertygelse. Alt äfven Austerlitz omnämnts i proklamationen skall hafva sin grund i berörde lörklaring af Esterhazy. På politiken kan denna missstämning ej ba något stort inflytande, om det är sannt hvad som skrif.es från Wien til regeringen, att Österrike antydt Ryssland, att det är missbelälet med dess sista svar och yrkar pa antagandet af sina förslag. Grefve Casimir Bathyani, utrikesminister i Ungern under frihetskriget, har dött i Paris. SPANIEN. De i går anlända underrättelserna gåfvo visshet derom, att det snarare är regeringens sak, som är förtvillad, än insurgenternas. Bästa beviset derför är, att det det varit fråga om de gamla ministrarnes afdankning och åtskilliga uppsättningar af nya och ati hofvet försöker underkandla med insurgenterna. Hvad som alltid måste mycket bidraga ati förSvaga och slutligen störta regeringen är att dess vanmakt att undertrycka rörelsen blir med hvarje dag tydligare för nationen, i trots af bulletinerna som hvarje morgon förkunna att rebellerna blifvit slagna och forskingrade. Under sådana förhållanden är det äfven helt naturligt, att, såsom de senaste underrattelserna från Madrid formäla, en viss oro och spänning i sinnena börjar yppa sig i denna hufvudstad. LIndep: beige har från sin korrespondent bekommit en afskrilt af en i Madrid spridd utomordentlig bulletin från den konstitutionella arm6en. Denna bulletin består af en ossiciel och en icke-ossiciel afdelning. Uti den förra läses en proklamation till spanska folket af general 0Doanel, grefve af Lucena, general-en-chef för den konstitutionella armåen. Den är daterad högqvarteret Manzanares den 7 Juli. Den utgör en liberal och konstitutionel trosbekännelse. ODonnel för der likaledes en thronen tillgifven Spanjors språk. Men man kan fråga: hvilken thron? hvilken suverän ? Man har verkligen mycket fäst sig dervid, att drottning Isabellas namn alls icke är nämndt i detta dokument, som påkallar ett allmänt riksmöte, på det att der de definitiva grunderna må läggas till den liberala pånyttfödelse som Spanien eftersträfvar. För ölrigt innehåner proklamationen insurgenternas program. De sordra ett samvetsgrant utforande af grundlagarne med alla deras soljder, det vill säga med en rättvis fördelning af alla civila och militära sysslor och befattningar, en fullständig skattereform grundad på sträng sparsamhet och framför allt nationalmilisens organisering. Ålvem förklarar generalen, att han endast åmnar underkasta sig nalvional-viljan. Denna proklamation har väckt ett visst intryck på befolkningen i Madrid och kunde, enligt hvad korreSpondenterna såval i LIndep, belge som J. des UCebats låta sorstå, latteligen leda till allvarsamma foljder för höga vederbörande. General Turon hade äntligen anländt till Madrid med 7 bataljoner infanteri, jemte något kavalleri och arulleri samt den 12 om aftonen åter uppbrutit derifran för alt förena sig mid general Blaser, som, enligt de ossicielsa underrättelserna, jemt förföljer insurseuterna, utan all kunna förmå dem att stanna och antaga den batalj han erbjuder dem. Far man tro de underrattelser, som J. des Debats uppgifver sig hafva eraallit från sina korrespoudenter i Spanien, skulle det vara insurgenternas hemliga plan att sorjaga hela kungliga familjen och erbjuda den lediga turonen åt Portugals unge konung, Pedro V, som på möderuet är en medlem af buset Braganca och på sadernet en Coburg. Derigenom vunnes det storartade malet: Spaniens och Portugals forening. Det nu regerande spauska konunganuset har för lanse sedan sorverkat kronan gen m sitt förraderi mot den sak, som det har att tacka för sin upphöjelse på ihronen. Drottningen är dock mest att beklaga, ty hon är endast ett lättsinnigt och svagt redskap i sin rävkfulla moders händer. AMERIKA. Från Newyork gå notiserna till den 1 lennes. Det vigtigaste de hafva att sormala, är ratiikationen af den emeslon Förenta Staterna och Mexi0 afslutade Gasden-traktaten, så kallad efter den EN nerikanska underbandlaren, hr Gasden. Förenta Staerna förvärfva genom denna traktat 21 millioner aces jord, som nästan uteslutande innehafves af indialerna, men som säges vara ännu rikare på ädla mealler än sjeltya Californien. ben mexikanska trögheen öfverlemnar ät den anglosachsiska verksamheten le rikedomar, som den ej vetat att begagna. Ivederag för den afstådda landsträckan erhåller Santa Anna, vars finanser besinna sig i det bedrösligaste skick, 6 niilioner dollars genast och om några månader ytterigare 3 millioner. Genom samma traktat förvärsva sig Amerikanarna essutom rättighet att önnna en H. .