Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1854, sida 2

lysande lotten förleda dem att utvandra. Huru betydligt antalet af ryska sårude mäste vara synes deraf, att, enligt en uppgift i C. 2. Cd. 27 Juni, alltså på en enda dag, 540 vagnar med sårade intrallat i Jassy. På 12 vagnar besunno sig liken af de olycklige, som dodt under transporten. Wienerbladen berätta äfven om hjelptruppernas framryckande emot Donau. Det heter, alt alla bjelptrupperna voro i tull uppmarsch öfver Schumla emot Rustschuk. Etter berättelser från Widdin meddelar C. Z. C. ytterligare närmare underrättelser om trällningen vid Giurgevo, hvilka förmäla, att den började bittida på morgonen d. 7 och varade till inemot middagen, förnyades kl. 3 på eftermiddagen och slutade ester härdnackadt motstånd d. 8 Juli kl. I på morgonen. Bland de på ryska sidan stupade äro nära 20 stabsolficerare. Turkarne sunno i det af Ryssarne ötvergifna strandbatteriet 8 förnaglade kanoner. Giurgevo besastas i storartad skala och börjades arbetena redan d. 8. Staden har ej lidit någon skada, ehuru Turkarnes rörelser understöddes genom bombkaotning från Rustschuk och senare från öarne i Donau. Elter Ryssarnes altåg lät Omer Pascha sprida en proklamation, i hvilken invånarne lörmanas att vara lugna. Staden hotas ej af någon vidare fara. Blott en obetydlig garnison af re guliera turkiska trupper kom till Giurgevo; hufvudstyrkan ligger dels utanför staden, dels på de 3 Donaubarne. Turkarne äro herrar otver den på venstra Donaustranden från Giurgevo till Oltenitza ledande vägen. Den befastade byn Kalarasch midtsör Silistria skall afven vara besatt af Turkarne. En konsulatberättelse srän lilla Wallachiet bekrastar att Ryssarne ånyo besatt Slatina. Detta skedde den 2 Juli. be syntes hafva lör assigt att åter besätta hela Alutalimen. Afven i Turnu och Simnitza, nere i vinkeln, som bildas af Aluta och Donau, lära ånvo ankommit ryska trupper. Framrycka Turkarne segerrikt i Wallachiet, löpa desse i vester framskjutna ryska trupper stor fara att blifva atskurna. eC. 1. OC. säger, att de i Kimpina uppstälda ryska trupper långsamt framskjutas emot Österrikiska gransen. En fördelning på marsch emellan Bukarest och Kimpina öfverraskades d. 3 Juli af en så förfärlig solhetta, att hela bataljoner måste göra halt. Hundratals vagnar mäste följande dagen requireras för att till narmsta lazaretten aslöra de af solstyng och bjernaflectationer lidande soldaterna. Finge man tro hvad som förtaljes i ett par österrikiska udningar skulle på gränsen emellan Wallachiet och Stebenbärgen en konslikt ägt rum emellan en patrull af Österrikiska gränsvakten och en rysk patrull, bvarvid en österrikisk korporal försäkras hafva blifvit dödad. — En annan i atellituppdukad historia, lörmaler, att en kosackafdelning af 400 man framskjutits anda till Klein-Skit, en J mil från Siebenbärgska gränsen och att en rysk general sökt i afseende på Österrikarnes uppställning, styrka o. s. v. pumpa en horporal, befälhafvare för en gränspostering, och när nan icke erhöll nojaktiga svar, öfveröst denne med de grofsta skällsord, hvarpå korporalen skulle svarat mycket värdigt. — Affaren med den af Ryssarne anhållna Österrikiska posten säges förhålla sig så, att Rysk miInar annallli den från Kronstadt kommande posten, dunammat brefsäcken och skickat den till general Liprands i Plojeschti. Sedan hade den dock blifvit återståld. .. Ltoyd berättar, att ryska regenten i Donaufurstendömena, baron Budberg lätit kalla till sig de sörnämste bvjarerna och embetomannen i Bukarest för av erha la förhållningsorder till esterrättelse under hans franvaro och då de flesta anmalte sjukdomsforsall hade han skrifttigen måst förkunna dem sin ujja och tillika ullokickat dem en afskrift af ett bannbref från cza ren. Inuehållet af denna bögst kuriosa epistel kan i kurthet angifvas på följande sått: Czaren nar allt sedan in thronbestigning uwgät.s med den tankan att befria annangarne af den sanna grekiska religionen fran det odragliga turkiska oket och nu var tiden kommen att utföra denna id och den skall äfven utsora-, I trots af det vanmastiga, irrlariga Europas motmand. Men nu hafva de vollachiska bojarerna och bögre emdetsmannen uppfört sig som några gudlosa bunaljer emot beftiarens trupper och derfor skola de I sivvm tid erbälla strang napst. SVARTA HAFVET. Eudelsä-franska ångare fortsätta ina rekuguuscerivogar vin Dnisters mynning. — Eu i St. Peterburgerbladen ivfor.t utdrag ur en rapport han Mentocuik ir visar, att aunu d. 18 Juni enskilta tyska krigsskepp obehindradt kunde genom,trofva Svarta hafvet. — Dev ottictella tyska berättelsen om aflaren. emellan en rysk fovadeluiug och ett par at de allierades angure sager at desse, 3 ull antalet, jagades al den förra ocn all skull vexlades uuder jagten. De ryska kulorna lössletv en båt från en af de sientlige ångarne. En rysk ångare led nagon skada 1 tace saget och af dess manskap sårades 2 officerare och 6 man af underbelatet oen manskapet. Kanonaden fortsattes med afbrott och på sanga afstanatill aftonen. Fienden aslagenade sig oca ryska fartygen återvände till Sebastopool; soögellartygen bade i avseende till den skrala vinden ej kunnat deltaga i striden. — Vice-amiral Hamelin har till franska jöministern insandt en bäraTtelse om samma aflar af kapten Darrican, besäliafvare å Descattes, den deri deltagande franska ängaten; de andra voro engelsiman. Vice-amiralen sammansattar berättelsen i töljande ord: EAS Excellens skall se, att vära 3 stregatter icke kunnat bringa 3 ryska angfrekarter och 3 an-korvetter d rtill att mäta sig med dem utanför skyddet al de till deras eskader hörande linieskepp.s Fron ska regeringen har från vice-amiral Hamelin erhållit on heratloelka Am —