Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1854, sida 2

Dätår I Bar IOTECtågit IuStliarder at ollka nal var äfven Bildningscirkeln, som, omkring 300 personer stark, med ångf. ,Halland gjorde en färd till Haneström. Afresan skedde härifrån kl. 9 f. m. och vägen tillryggalades under det vackraste väder, under musik af sångkörer och blåsinstrumenter. Anlanda till Haneström kl. 12, macherade sällskapet upp till den af ställets ägare välvilligt upplåtna gården, hvarest en särskild talarestol var anordnad. Här lästes under den fria himmelen, för det samlade sällskapet en predikan af Wallin, åtföljd af psalmer, som sjöngos med ackompanjemang af blåsinstrumenterna. Ifrån den korta och enkla gudstjensten begaf man sig åter till stranden, der middagsborden stodo dukade, och hvarest sällskapet spisade middag i tvenne afdelningar. Sedan man gruppvis besökt den vackra parken och omgifningarne, samlades sällskapet kl. 4 för att tömma några glas, hvilket skedde med skålar för Bildningscirkeln, för friheten och för qvinnan. Härefter begagnades de korta ögonblicken flitigt till dans i en godhetsfullt upplåten danssal, samt till en ringdans i det gröpa. Efter en tacksägelseskål till Haneströms ägare, hr Schmidt, och hans familj, embarkerade man ater på ångbåten och anträdde återresan, som gick förträffligt under musik och glädtigt glam. Vid passerandet förbi ,Surte öfverraskades man af den till en förvånande höjd uppdrifna med en stor vattenmassa skummande vattenkonsten, hvilken från elfven företedde en praktfull anblick och framkallade lifliga hurrarop för stallets ägare, hr Keiller, som syntes på stranden. — Närmare Götheborg antändes några fyrverkeripjeser, hvilka i den nu inträffade skymningen togo sig ganska vackert ut. På hemfärden tömdes ytterligare några skålar, hvaribland för , Hallands besalhafvare, kapten Windahl, som med lika mycken humanitet som skicklighet och vaksamhet sört sällskapet fram på den slingrande stråten. Dagen förflöt sålunda högst angenämt, utan att den minsta omständighet störde den allmänna trefnaden och ordningen. — Stockholmstidningarne med ordinarie posten medföra inga märkliga nyheter. Vid riksdagen har förslaget till den nya, s. k. Regeringsrätten sörevarit till diskussion inom riksstånden. Hos Adeln är diskussionen härom ännu ej slutad. — I Presteståndet blef betänkandet återremitteradt. I Borgareståndet bisölls förslaget i dess helhet, och skulle derefter företagas till partiell granskning. Ekonomie-utskottet har tillstyrkt rikets ständer, att ingå till regeringen med begäran om inrättande af en svensk lifförsakrings-anstalt under statens garanti. Från Östersjö-krigstheatern meddelas intet nytt. Ett bref från Österbotten, infördt i Umeåblad, innehåller några detaljer rörande Finland, som ej sakna intresse. Bresskrifvaren förtäljer: Den ringa militärstyrka, som finnes i landet, är så spridd, att t. ex. i Wasa ej finnes mer än 150 man och några kossacker; i Gamla Karleby ligger för närvaraode 800 man med en fältkanon samt några förrostade stadskanoner, och till Christina har för någon tid sedan afmarscherat 300 man infanteri med en fältkanon och 30 man kossacker. Detta är hela hufvudstyrkan här i Österbotten, och hopp finnes ej att få något större försvar hit, emedan städerna afsändt skrifvelser till generalguvernören med anhållan om mera militär; men på deras begäran ha vederbörande icke fästat något afseende. När jag för några dagar sedan genomreste Wasa, var man derstädes sysselsatt med att vid inloppet till kanalen bygga en förskansning eller ett batteri innanföre en liten skogslund; men till denna förskansning, som uppstaplas af ohuggen gråsten, finnas ej andra sältstycken, än några förbrända stadskanoner, som vederbörande låtit fångarne på länshäktet skura och putsa. Prosskjutning med dessa kanoner har äfven egt rum, men denna utföll ganska ogyonsamt. Hvad hufvudsakligen länder till kustens försvar, är det krångliga farvattnet, på hvilket också mycket tröstas här i landet. För någon tid sedan tilldrog sig den löjliga passagen, att ett svenskt fartyg injagade mycken skrämsel hos Wasa befolkning, utaf hvilken en stor del började utflytta pålandet, Händelsen, snarlik den som timade vid Ny Karleby, bestod deri att en dag ingick rapport att engelsmannen, 7 segel stark, uppseglade genom skärgården; men innan militären, som då utgjorde 300 man infanteri, hann komma halfva vägen till Brändön, ankom ilbud, som förkunnade att den förmodade fienden var ett litet svenskt fartyg, som medförde förnödenheter till landets stora behos. Den officiella underrättelsen om herr Skogmans baronisering har följande lydelse: Kongl. Maj:t har genom öppet bref af denna dag (den 13 Juli), i nåder förlänat friherrlig värdighet åt presidenten i Kongl. Maj:ts och rikets kommers kollegium, ordföranden i Konvoy-kommissariatet, fullmäktigen i rikets standers bank, kommendören med stora korset af K. Nordstjerneorden, en af de aderton i svenska akademien m. m., Carl David Skogman. Med Snällposten mottaga vi följande nyhet rån riksdagen: Särskilda Utskottets förslag till ny förordning ang. vilkoren för bränvins-tillverkning, skulle i Lördags (d. 15 Juli) förekomma hos iksständen, enligt hvad i plena sistl. Onsdag