upp Iran Semlin, marschera till Orsova, der inskeppas på ångare och på Donau befordras till Giurgevo samt sedan derifrän marschera till Bukarest och besätta denna Wallachiets husvudstad. Då Österrikarne på denna väg inrycka i Wallachiet, förlorar Ryssarnes uppställning vid Plojeschti och Kimpina betydelsen af en defensiv hållning emot Österrike. Den kan ock lika väl vara föreskrifven af nödvändigheten att gifva de uttröttade trupperna någon rast och vinna tid för återtågets verkställande, ty ej så ringa tid fordras för att tillbakadraga stora truppmasser ur länder med DOnaufurstendömenas utsträckning. I politiskt hänseende kan denna uppställning tjena till att slå blå dunster i ögonen så väl på Ryssarne sjelfve som på Europa. Vi kunna naturligtvis icke påstå, att de misstankar, som här framkastats, äro grundade, men nog saknas det icke skäl för dem. Med ett ytterligare ganska märkligt sådant förser oss en i Wien utkommande, för ministeriel ansedd tidning, som helt öppet yttrar, att Österrikes besättande af Donaufurstendömena har en neutral karakter. Ryssarnes reträtt fortfar imellertid. Enligt depescher från Orsova hade Dobrutscha redan till större delen utrymts af dem och Monitören har notiser från Belgrad, af d. 29 Juni, som förmåla, att de fullkomligt öfvergifvit hela högra Donaustranden, med undantag af de 3 fasta platsarne Matschin, Isatschka och Tultschka. I går hette det att de, uian att oroas, verkstalt sitt återtåg från Silistria. 1 dag få vi notiser, som säga, att Siliskrias nye kommendant hårdt ansatt Ryssarne på deras återtåg, hvilket mera liknat en flykt, än en ordnad reträtt. Den vanlige korrespondenten i Wien. Med. Wochens. beräknar Ryssarnes förlust vid Silistria till trettontusen man. Ryska truppernas mod, säger han, är sjunket, sjelfförtroendet försvunnet, en orolig anda har insmugit sig hos arm6en och icke alla ryska eneralernas blessyrer härröra från turkiska kölor. Andra berättelser säga, att den annars i ryska armåen så ytterst stränga disciplinens band äro fullkomligt slappade. Den ene generalen skjuter skulden på den andre för de lidna motgångarne. — Paskiewitsch synes komma att stryka med. Alla använda medel hafva varit utan verkan. Han är lam i högra sidan och lider stora plågor. Hans gemål väntades i Jassy. Luders skall begifva sig från Bukarest till Jassy. Gortschakosl är i Bukarest. Först d. 10 hade Omer Pascha brutit upp från Schumla och kolonnvis marscberat emot Donau. Den 15 befann sig hufvudsivrkan 24 svenska mil från Schumla på vägen till Silistria. Engelska trupperna hade ännu icke passerat yttersta ändan af sjön Devna, sex timmars väg från Varna och kamperade der vagarne emellan Schumla, Varna och Adrianopel skära hvarandra. Franska trupperna befunno sig dels i Varna, dels i Burgas och dels i Adrianopels omgifningar. Flera engelska regementer ha fått order att göra sig färdiga för att inskeppas till Orienten. Times yttrar sin öfvertygelse vara, att Sir Charles Napier endast vill erbjuda ryska slottan batalj eller rekognoscera belägenheten af Cronstadt, men icke företaga något omedelbart anfall på denna fästning. Det olyckliga Spanien delar för dagen uppmärksamheten med orientaliska angelägenheterna. En militäruppresning har nemligen utbrutit derstädes, hvaraf förloppet, enligt de knapphändiga notiserna, är följande: General O Donnel, en bland de landsförviste generalerne, hade i hemlighet återvändt till Madrid, der hållit sig dold och i förbindelse med ett par andra, i tjenst varande generaler lyckats att uppresa en del af hufvudstadens garnison. Den 27 Juni hade ODonnel och hans kamrater i spetsen för 2000 man kavalleri uppbrutit från hufvudstaden och gjort ett försök att från Escurial bortföra drottning Isabella. Detta försök misslyckades dock, och drottningen hade d. 29 med konseljpresiden återvändt till Madrid. Enligt en af franska Monitören meddelad telegrafdepesch från Madrid af d. 1 Juli, hade dagen tillförne en strid ägt rum emellan insurgenterna och de trupper som höllo med regeringen. Om utgången nämnes ingenting närmare, utan det heter bara, att insurgenternes förlust var betydlig. Det tillägges att garnisonen stod fast i sin trohet och att Madrid var lugnt. I en annan depesch från Bayonne af d. 2 Juli, heter det att hela konungariket Spanien förklarats i belägringstillstånd. General Dulce (en al O Donnels medhållare) är degraderad. Befallning var gifven att omringa insurgenterna. Bland dessa söresöllo täta rymningar. De flesta soldaterna hade utlockats från Madrid under sörevänning af en mönstring. Här slutar denna, påtagligen af spanska auktoriteterna sjelfva dikterade depesch, hvars uppgifter tarsva närmare 1 I se Pa 1