Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1854, sida 1

— — ———————— —dAd —7 kunnig insändare författade, i Majhäftet af , Ställ ningar och Förhållanden meddelade uppsats. Det heter i denna artikel: — — — Outredda naturkrafter verka oci osynliga viljor sträfva att fjettra Sveas sjelf Standighet och snärja henne i Rysslands bojor Sedan skärgårdsflottan danades af Ehrensvare hafva ej Sveriges kuster blifvit af Rysslane härjade. Skärgårdsflottan har vunnit segrar fredat kusterna; hvad har linieflottan utrattat Gustaf III byggde den största Sverige ägt; der I borde hafva kunnat tillkampa sig någon seger men den led nederlag på nederlag, då skär gårdsslottan vann seger på seger. Dessa min nen äga vi i hälderna, och hvad lärdom börs vi hämta deraf? Svåra fregatter och korvetter med och utan ångmachiner, behöfva vi för handelns beskydd nära och sjerran, på de haf, som besökas af Svenska handelsfartyg; men linieskepp behöfva vi icke för sådant ändamål. Styrelsen reparerar och lappar våra gamla linieskepp, och använder dertill våra knappa tillgångar, älven största delen af personalen att bemanna dessa skepp; men vi hvarken underhålla, öfva eller föröka skärgårdsvapnet, hvars personal ligger i dvala. Och hvarföre försara vi på detta sätt? Hvarföre taga vi ej lärdom af vår egen sjökrigshistoria? Hvarföre använda och öfva vi icke årligen större delen af personalen på det vapen, som varit användbarast och gagneligast under krigen emot Ryssland, vår naturliga och egentliga fiende? Hvarföre söker man ej ingifva denna personal kärlek och håg för detta vapen, och underhålles ej denna krigareanda, hvarförutan ej något kan uträttas, hvarken i anfall eller försvar? Hvarföre förföljes den fåtaliga personal, som äger tillgifvenhet för detta vapen, och hvarföre sattes den i sullkomlig overksamhet vid den nya organisation, som med detta vapen föregår? Hvarföre användas företrädesvis eller uteslutande linieskepps-sorsvarare i alla de ärenden, som röra skärgårdsvapnet, hvilket de hvarken kunna eller vilja förstå? , Dessa frågor öfverlemnas till besvarande af den unga vilja, som osynlig styr flottans angelägenheter och, uppfostrad af en norrman, utan svenska sympathier, varit af Carlskrona-intresset bevakad och omgifven, samt allt ifrån barndomen blifvit bibringad principer, uteslutande hyllande linieskeppssystemet, och hvilken, med Carl XIII till förebild, finner trefnad i frimureriets dunkla irrgångar och utan misshag ser smickrare och för makten krypande lycksökare i sin närhet. Det var genom bearbetningar från detta håll, och för att utan hinder och invändningar få taga flottans ledning om hand och Carlskrona-intresset under sitt hägn, som så väl den sannt fosterländskt sinnade Grefve von Platen föranläts lemna sin plats vid rådsbordet, som den kunnige och redbare amiral Kreuger sin chefsbefattning i örv. af sjöärendena. Förliden sommar kryssade en föfningseska der, der H. K. H. Prins Oscar var slaggkapten, vid östra kusten af Gottland. Ankommen till Hoberg — Gottlands södra udde — möttes en afdelring af ryska flottan, för hvilken salut gafs och som konvoyerade svenska eskadern till Fårö, der en annan rysk eskader möttes, hvilken, sedan den blifvit behörigen saluterad, följD 11,?2?