Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juli 1854, sida 2

jen inkomst af 6, 8 a 10,000 rdr bko, eller ungefär samma belopp, hvarmed 40 tillförordnade och 20 ordinarie tjenstemän af lägsta graden i hofrätterne och kollegierne bespisas I i sjelfva hufvudstaden, hvilken proportion, det kan ju ej nekas, är rätt väl träffad? Skulle då icke någon jemkning i dylika missforhållanden kunna tillvägabringas, derest vederbörande någorlunda allmänt dels insåge, dels ville inse angelägenheten af att bereda jemväl den lägre tjenstemannen nödig utkomst; — och med vilkor, att så väl vilja, som insigt på detta håll vore förenade, hvad är det då som så länge hindrat och ännu hindrar en sådan jemkning emellan för mycket och för litet? Månne de höga embetsmännen skulle råka uti nöd och brist, om nämnde deras inkomstbelopp något nedsattes? Troligen icke! Men säkert är, att genom en förminskning af dessa med sl., jemförelsevis omåttligt lönade embetsmäns inkomster, en rätt betydlig tillgång skulle vinnas för de vanlottade tjenstemannens aflönande på ett rättvisare och billigare sätt än hittills skett. En annan gång torde vi blifva i tillfälle att fullfölja utvecklingen af denna sak litet fullständigare.