Ni är på den rätta vägen — svarade Olmsted — ich skall hafva betalt det inom ett års förlopp. Dervid klappade han mig vånligt på axeln och gick. )ch han hade verkligen rätt; ty inom mindre än ett irs förlopp var jag skuldfri ägare till museet; hvarenla skilling var betald af kassabehållningen. hade jag varit mindre sparsam och mindre fast i nina beslut, så skulle mina inkomster och utgifter aldrig gått ihop, och möjligtvis hade jag befunnit mig i en helt annan belägenhet än för närvarande. Så yttrar sig Phineas Barnum, ?pussarnes Napoeon! Slutligen vilja vi omnämna Barnums mest storartade företag, hvartill han föranleddes af verldsexpositionen i Newyoik. I närheten af expositions-jättebyggnaden, lät han, lika fort som denna uppstod, uppföra ett jättetorn, trehundrafemtio fot högt, af jern och trä, bestämdt att i dess 3 våningar och på dess högsta plattform emottaga åskådare, hvilka emot en viss inlrädesasgift, önska erhålla en öfverblick öfver det storartade panoramat af staden Newyork, hamnen, StatenIsland, grannstäderna Broklyn och Williamsbury och nafvet med dess bugter, eller njuta anblicken af den majestätiska Hudsonfloden och det genom de talrika besöken i expositionspalatset rörliga lifvet deromering. I tornets olika våningar äro konsertsalar, restauraionsrum samt andra forfrisknings-och underhållningsokaler inrättade; från en viss punkt föres man meddelst ett maskineri upp på plattformen, för att befrias rån mödan att stiga uppför de höga trapporna. Kostnaden för denna byzgnad uppskattas till 250— 280,000 dollars, ett oerhördt kapital för — om ock ej en puff, men dock för efemeåre, sådan som verlden för första gången sett frambringas genom Barnums spekulationsgeni. Och likväl gör ban goda affårer dermed.