Article Image
1 YOGI 14 110111 101 11u01D0p111 CIIICIIOII ÖOIIISLTId OCI! Schumla torde vara tryggad. Soldatenfrennd skrifver, utan angisvande a! datum, att af hjelptrupperna 24 000 man an kommit till Varna. Engelsmännen hade ester 2:ne dagars rast ryckt vidare till Koslaudscha, 3 mil från Basardschik. De ryska trupperna hafva derifrån dragit sig tillbaka i riktning emot Silistria. Bagens post. Vi anse oss nu, såsom fullt bestyrkt, kunna uppgilva följande rörande ställningen vid Silistria: Belågringsarbetena äro instälda sedan den blodiga affären den 13 och Ryssarne, afbidande ordern till återtåg, inskränka sig till en cernering af fästningen. Hvad som förtäljts om en ytterligare blodig strid den 15 synes antingen tillhöra diktens område, eller hafva uppstått genom förvexling med tilldragelserna d. 13. Någon egentlig undsättning af fästningen har ännu ej ägt rum, men den öfvertygelsen var allmän, att Ryssarne icke våga afvakta ett allvarsamt anfall af undsättningstrupperna, utan äro betänkte på att draga sig tillbaka öfver Donau. En i franska Monitören af den 24 dennes införd telegrafdepesch säger, att, enligt nyheter från Bukarest af den 20, Ryssarnes aftåg derifrån var beramadt till den 27, Giurgevo var redan utrymdt af Ryssarne och man betvislade mer och mer att Silistria belägring kunde forisättas. Denna depesch antyder, att Ryssarne verkligen äro stadde på återtåg till sina egna grånser. Till Times telegraferas från Wien under den 20 dennes: I går hölls här kabinettskonselj under kejsarens presidium. Det beslöts, for det fall, att Ryssland skulle undvikande besvara uppfordringen, att afsända ett ultimatum, hvilket czaren hade att inom 8 dagar antingen antaga eller förkasta. Detta låter mycket strängt, men rubbar ändå icke vår öfvertygelse alt Österrike endast arbetar på att bereda Ryssland ett hederligt återtåg. Aberdeens famösa utlåtelser i öfverhuset hafva, såsom vi beräknat, ådragit sig sin välförtjenta uppmärksamhet. Hr Layard har den 23 i underhuset anmält, att han den 29 ämnade föreslå ett misstroendevotum mot lord Aberdeen, hvilket vill säga detsamma som hans utvotering ur kabinettet. A., inseende den fara som hotar honom, har tänkt bättre att förekomma än förekommas och i öfverhuset samma, dag gifvit tillkänna att han den 25 skulle rd: fär diga sig inför huset. Dessa dubbia förklaringar ha väckt en liflig sensation. Franska Monitören af den 24 tillkännager, att Persigny, till följe af försvagad helsa, sökt och erhållit afsked från sin befattning af inrikesminister. Ett i det officiella bladet infördt bref från kejsaren till P. beklagar, att han icke velat emottaga titeln af minister utan portfölj. I samma nummer står Billaults utnämning till inrikesminister och Persignys till stor officer af hederslegionen — ett vedermäle af kejsarens belåtenhet med honom. Till sist gömma vi något, som är egnadt att väcka mycket uppseende, nemligen en telegrafdepesch från Hamburg af följande lydelse: Näetternielna nar framlagt ett sred-sörslag. hvilket engelska ministeren i förtroende skänkt sitt bifall. Det torde böra anmärkas, att man icke äger någon vidare garanti för tillförlitligheten af denna notis. Likväl kan det icke nekas, att den ej låter så aldeles otrolig. Gamle Metternich, som före 1848 var allsmäktig i Österrike, men sedan dess ej der haft någon offentlig anställning, har åter på senare tider haft mycket inflytande på Österrikes politik. Abe deen yttrade i öfverhuset i den famösa förklaringen, att Österrike lyssnar nu till sin vise veterans (Metternichs) råd. Det är icke osannolikt att hrr Aberdeen och Metternich lagt sina kloka hafvuden tillhopa för att uppgöra en plan till det kära Rysslands räddning och att det är denna plan, som här är i fråga. Många men och om möta dock vid ett slikt fredsprojekt. Hvad säger t. ex. franska kejsaren derom? Huru kommer det att upptagas af engelska folket ? Eget nog har (i danska tidningarne) slumpen just under denna depesch stält en annan liten depesch på ett par rader, hvilka i England böra betydligt neutralisera verkan af det Metlernichska fredsprojektet, om ett sådant verkligen finnes. De lyda helt enkelt så här: Wien d. 24 Juni. Ryska trupper hafva inryckt i Chiva.

28 juni 1854, sida 3

Thumbnail