Lanädsorten. Örebro Tidning berättar: Den 13 dennes afdömdes vid Sköllersta häradsrått den langvariga ransakningen, angående drängen Johannes Ersson vid Boo och inhysesmannen Erik Ersson i Deije, åtalade såsom misstänkta att hafva med ett pistolskott asdagatagit deras moder, torparen Erik Perssons å torpet Lilla Carlshult enka. Christina Gustassdotter. De tilltalade hafva under hela ransakningen ihärdigt nekat, oansedt den förre en längre tid varit innesluten uti mörkt rum. Häradsrätten ansåg likväl Johannes Ersson lagligen öfvertygad, att med vilja och stadgadt råd natten till den 15 Oktober nästl. år kl. emellan 10 och 12 hafva aflossat det skjutvapen emot sin moder, Christina Gustafsdotter, hvaraf hon, enligt vederbörande läkares intyg, döden ljutit, hvadan han blifvit dömd att mista lifvet genom halshuggning. Erik Ersson, emot hvilken starka anledningar förekommit till vetskap eller samråd om mordet, kunde, i brist af bevis, ej fällas åt saken i denna del; hvaremot han dömdes, att för grofva och förolämpande ord till och om henne medan hon lefvat samt oanständiga uttryck om henne efter hennes död, sådane som: Ådet var ett dumt mord, det hade varit faen så mycket bättre, att hafva tagit faen i qvarken så här och kört en knif i halsen på henne samt sedan kastat den bredvid henne: hvem hade sedan gjort det m. sl., afstraffas med 23 par spö, 3 slag af paret, och att å en söndag stå uppenbar kyrkoplikt i Boo sockens kyrka. Johannes Ersson är den 2:dra inom Sköllersta härad och den 3:dje inom domsagan, som i är blifvit dömd till döden. Vid förutnämnde ting med Sköllersta härad förevar ock ransakning med ett par minderåriga barn, som icke blott erkände de tillgrepp, hvarföre de voro tilltalade, utan jemväl, att de stätt på utkik vid föröfvandet af en myckenhet stölder under sisthållen Henriksmässo marknad uti stånd här i staden, äfvensom att den ena af dem sjelf stulit. Stora packor af shawlar, shawletter, förklädstyg, handskar, äfvensom knifvar, gafflar och skedar äro påträffade. Ransakningen härom är förvisad till rådstufvurätt. — I Christianstads tidning läses: Efter en af landssiskalen Sillversparre till Kgl. M:s befh:de ingifven rapport med åtföljande protokoll, meddela vi följande: F. d. åboen Anders Jönsson från Björnekulla hade varit misstänkt såsom delaktig uti sin svärfars afdagatagande genom arsenik för flera år sedan; men då han sådant enständigt förnekat och ingen bevisning var att tillgå, blifvit frikänd. För kort tid sedan infann han sig hos Sifversparre och uppgaf, alt han, efter åhörandet af sin själasörjares, prosten Berlings, religiösa förmaningar, blifvit gripen af samvetsagg och icke ansåg sig kunna vinna något själslugn, förrän han afgifvit den uppriktiga och sanningsenliga bekännelse, att han ensam varit vållande till svärfadrens dod. Dervid skall hafva så tillgått, att A. J. för omkring 7 år sedan begaf sig i sällskap med sin svärfader till Helsingborg, medtagande ett, af en okänd kringstrykande person köpt stycke arsenik, som han sönderstött och strött på bröd med smör öfver, hvilket han gaf svärfadren att äta, sedan han först undfägnat honom med bränvin. Detta verkstäldes uti handl. Krooks drängstuga, och 3 a 4 dagar efter hemkomsten till Björnekulla afled svärsadren. A. J. blef naturligtvis, efter denna i vittnens närvaro afgifna bekännelse, genast häktad och kommer att undergå ransakning vid S. Asbo häradsrätt. — Från Carlshamn skrifves under den 10 dennes: Helt nyligen omtalade vi i vårt blad ett rån, begånget i Lillagärde af Hoby socken. Nu hafva vi tyvärr åter att omnämna ett dylikt, dock af rysligare beskaffenhet. Det begicks sistl. tisdags afton i vårt närmare granskap, uti Göingemåla af Asarums församling, der trenne okända karlar, före skymningen, inkommo i torparen Isaak Mattssons stuga och misshandlade hans gamla moder, enkan Inga Jönsdotter, till den grad, att hon följande dagen afled. Vid Isaaks hemkomst rusade bosvarne ut och tillfoga