priset i Riga stått högre än här under de svåra åren 1843, 1844 och 1845. Den förändring i bränvinslagstistningen som förestod, långt ifrån att verka nedtryckande på jordbruket, skulle tvärtom komma att till den grad uppdrifva det, att sädesproduktionen ej skulle inom landet kunna förbrukas, utan komma att till stor del exporteras och priserna till följe deraf ej komma att bestämmas af importtullen, utan af priserna på de utländska marknaderna. Ea låg tull skulle vida säkrare bereda sasthet och förekomma fluktuation. På förbättrade kommunikationsanstalter beror jordbrukets framtid, men det säkraste sättet att åstadkomma sådana vore att först nedsätta spanmålstullen, då de förra sedan med oafvislig nödvändighet skulle följa af sig sjelfva. Endast en kraftig spanmålshandel kan förekomma nöd, men för att en sådan skall kunna uppstå, måste alla genom exportförbud uppkommande fluktuationer förekommas samt alla tryckande band borttagas. Vid anställd votering bifölls utskottets förslag med 72 ja mot 30 nej. I Presteståndet blef man likaledes vid det gamla, sammalunda i Bondeståndet. -Endast i Borgareståndet gjorde sig liberalare och förnuftigare åsigter gällando, i det spanmålstullen der nedsattes till hålf ten af hvad utskottet föreslagit för alla andra slag än hvete, hvarå den af utskottet föreslagna tulltaxan bifölls genom en votering som utföll med 29 röstet mot 24, hvilka sednare voro för nedsättning till hälften äfven å detta sädesslag. Endast hr Indebetou talade för spanmälstullens bibehållande vid sitt nuvarande belopp, hvaremot hrr u ijk. Wern, Björck, No dvall och Berg yrkade tullfrihet ä all spanmål, både vid utoch insorsel. Alla andra talare yttrade sig för den nedsättning vid hvilken ståndet stannade. Speglar och Lampetter: n. v. t. 333; 4 vårdetull; utskottet pr b. 8 sk. — hitölls. Sten: bryn-, oljeoch slipstenar, n. v. t. dels 15 4 värdetull, dels 100 st. 24 sk.; utsk. tullfrihet. — Arbetad, ej specificerad, n. v. t. 15 4Å värdetull; utsk. pr t6h. 6 rst. Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade arbeten äro nu upptagne under 4 rubriker, eller ,silkes-, ,bomulls-, ,redgarnsoch ,andra slag, den I:sta med 3 rdr, den 2:dra och 4:de med I rdr 16 sk. och den 3:dje med 40 sk. tull pr HL. Utsk. föreslär: silkessamma tull eller I 44 3 rdr; halfsiden ((. 2 rdr; andra slag I 46.4 rdr. — Bitolls. Strumpstickor: n. v. t. pr 2. 30 sk.; utsk. 12 sk. — Bifolls. Strängar: andra slag (än metall) n. v. t. pr sss. 1 rdr; utsk. 24 sk. — Bitölls. Stål: gjut-, n. v. t. 100 f. stap. v. I rdr 16 sk.: 1tsk. tullsriuet. — ,Garfoch ,andra slag draga nu olika assister af 5 rdr och 3 rdr pr 100 44. Utskottet föreslår: alla slag, utom gjutstål, pr 100 fl. 3 rdr. — Bifölls. Stålarbeten, ej specificerade, n. v. t. pr f. 1 rdr; Itsk. 36 sk. — Bifölls. Sågblad. n. v. t. pr . 9 sk.; utsk. 6 sk. — Bifölls. Såpa: n. v. t. pr lisp. 36 sk.; utsk. 24 sk. — Biölls i tre stånd, men nedsattes i Borgaresläåndet till 8 sk. Sångkläder; i nuv. tullt. upptagna under artikeln klädertill Å3):dels Z värdetul, skola, enligt utskotets förslag, beläggas med den tullafgift, som är bestämd för väfuaden, hvaraf öfvertyget består. — h fölls. (Forts. )