Beata Maria Ifverström bestred all kännedom om stölden, men vidgick att hon vid ett tillfälle på sommaren 1850 sett Grubb inneha några fönster-och rullgardiner i källaren hos Maria Svensson, hvilka Grubb velat sälja, men om köp derom uppgjordes, det hände hon icke. Om Maria Syensson upplystes att hon aflidit i koleran förl. år. Målet remitterades och Grubb återfördes till häktet. Åkare och åkaredrängar fortfara ännu alltjemt att vara polisens ständiga kunder, enär de icke kunna lägga bort det gamla öfvermodet från fordna tider, som, ehuru betydligt stäckt, likväl emellanåt visar sig i slagsmål, öfverdådig körning, kitslighet och annat skajeri. En dyr ndsknåpp. Inför polisens dombord stod helt nyligen åkaren Petter Pettersson, tilltalad för det han öfverfallit nattväktaren Hansson, då denne varit sysselsatt med vedsättning på en af stadens hamngator. Härvid har, enl. hvad vittnena upplyste, tillgått sålunda, att Pettersson i vredesmod öfver snart sagdt ingenting, passat på då Hansson lutat sig ned för att taga upp några vedträd och sparkat till Hansson öfver näsan, så att densamma svullnat och blifvit blå, för hvilken be drift Pettersson dömdes att plikta 14 rdr eller, att i brist af böter, asstrassas med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd, hvarförutan han kändes skyldig ersätta målsegaren med 3: 16 och 1 rdr, allt bko, åt hvartdera af vittnena. En af dagarne hade åkaredrängen Olof Pettersson, sedan han intagit ett bastant rus, börjat en kappkörning på allmänna vägen i Masthugget, dervid flera personer varit nära på att blifva öfverkörda, och hvilket utföll sålunda att han, efter mycken raggling hit och dit på kärran, slutligen hamnade på vägen, der han blef liggande sanslös, intill dess en poliskonstapel åter fick lif i syllkajan. För denna förlustelse tälldes Pettersson att böta 6: 32, eller att undergå 8 dagars häkte vid vatten och bröd. Förliden Tisdag hade tvenne bönder, som kommit gående på hamngatan, utanför det s.k. Ostindiska huset, den oturen att der råka emot en för sitt okynne känd person, åkaredrängen Axel Abrahamsson, som utan ringaste anledning, först gaf sig i gräl med bönderna och derefter smet den ene af dem med pisken öfver ansigtet samt nöp den andre i näsan. Oaktadt poliskonstapeln på stationen i detsamma kom tillstädes, fick likväl den ene bonden ånyo ett piskrapp i ansigtet af Abrabamsson innan någon kunde hindra det. Sedan angifvelsen af vittnesberättelserna blifvit styrkt, fick Abrahamsson umgälla sin kitslighet med 13 dagars bäkte vid vatten och bröd, dit han, som saknade tillgång till motsvarande bötesbelopp, 14 rdr 56 sk., genast affördes, för att undergå späkningskuren.