värdet för gröfre dylika jemte bibehållande i vissa fall at licenser. Tal. ansågo steget från den nuvarande tullen 25 3 till 5 vara alltför stort och att våra machinfabrikanter genom en sådan åtgärds vidtagande skulle förlora det skydd de hittills åtnjutit. Serskildt fästade grefve Mörner sig vid bibehållandet af de s. k. licenserna. Hr Printzensköld förklarade sig hysa samma åsigter som de föregående talarne. Grefvorne Gyldenstolpe, v. Rosen, A., af Ugglas samt hr Hjerta, v. Kock, Adelborg och Brakel försvarade utskottets förslag och visade tydligen att detsammas antagande skulle gifva mera skydd åt machinfabrikanterne än den nu gällande tullen af 25 3, emedan en högst obetydlig del af de införde machinerierna dragit sistnämnde tull. Största delen hade inkommit alldeles tullfria. Beräknade man således tullinkomsten för alla till riket införda redskap och machiner, så fann man att den här åberopade skyddstull af 252 blott existerade på papperet, men i verkligheten icke utgjorde mer än 3 af varuvärdet. Tal. trodde det vara vida bättre att hafva en bestämd tull lika för alla, och att man vid tull-lagstiftning borde undvika nägra kryphål. Den häröfver af br Printzensköld begärda votering utföll med 53 röster för utskottets förslag mot 35 för antagande af Kongl. Maj:ts proposition. I Preståndet hemställde prosten P. C. Arosenius om, då de inhemska machinyerkstäderna under de sednare åren börjat uppblomstra, så att 1851 exporterats machiner till ett värde af 111,000 rdr, det vore billigt att från en införselstull af 25 procent, som uppmuntrat denna näring, med ens nedsätta den till 5 proc., hvarigenom den helt och hållet skulle gå under. Han vill i dess ställe hafva proposition framställd på K. Maj:ts förslag, som innehåller, att å redskap och machiner, finare och mera sammansatta, mätte bestämmas en införselstull af 10 procent å värdet, och att för grosre, andra slag, införselstullen måtte bestämmas till 15 procent af värdet samt införsel mot 5 procent af värdet af machiner eller verktyg, som erfordras för ordnandet af en ny fabriksanläggnings behöriga gång och som alldeles icke, eller ej till full godbet inom riket tillverkades, må tillåtas. — Hofpredikanten Hasselrot anser skäligt, att man ej blott och bart fäster sig vid producentens bästa, utan äfven afser deras behof, som förbruka verktyg, och billigheten deraf att få dem för så lågt pris som möjligt. Under ett af de förflutna åren hafva machiner till ett värde af 200,555 rdr tullfritt blifvit införde. Vore det ej sälunda för machinverkstaden fördelaktigast att sätta allinförselstull till 5 procent, då man med detsamma förbjuder liceuserna. Prosten Lindberg anser förmånligt för verkstäderna att machiner, som äro deras händer, fås för billigt pris, och, då man ser på det allmännas fördel, utan att fästa sig vid en eller annan enskildt, är väl bäst attantaga utskottets förslag eller 5 procent af värdet, som äfven ligger på botten af den kongl. propositionen. — Biskop Annerstedt fann den kongl. propositionnn omfatta allas behof och omsorgsfullt vårda allas rätt. Dertill vore det ej rätt passande att söka föreskrifva konungen, det han ej vidare skall meddela licenser, då han så uttryckligt uttalat huru ban tänker använda dem. — Prosten Melen: Om man tager medium af den kongl. propositionen och utskottets förslag, kommer man rättvisan närmast, då i betraktande tages, att licenserna skola borttagas. — Professor Carlson: Det är ej fråga om att borttaga konungens rätt att medgifva licenser, utan kommerskoilegii, som på det sednaste året beviljat tullfri införsel af machiner till ett värde af 362,000 rdr. Man kan ej annat än med vördnad betrakta de upplysningar som stått till buds vid den kongl. propositionens afgifvande; men det är möjligt att andra åsigter i industriväg kunna finnas inom representationen, än hos regeringen. — Prosten Lindberg: Det är nästan ömkligt att höra, huru man kan tala om att inskränka konungens licensrätt; det är kommerskollegii man vill berttaga, och det kan väl ej anses vanvördigare att nu diskutera ett kungligt förslag, än att mången gång förut hafva afslagit en kgl. proposition. — Prosten Almqvist: Det ar ej sårande att höra åberopas kongl. propositioner, men då man tar dem till vittnesbörd för tullförnöjningar, hvarföre åberopar man dem icke äfven, då man föreslår nedsällningar; men det är särande alt af en viss talare oupphorligt få höra förebråelser, då man ej kan gå in på hans prohibitiva äsigter. — Prosten Quiding: Licenser hafva baft samma verkan på machinverkstäderna, som smugglerierna på klädestillverkningen; båda hafva förkofrats deraf. Men som talaren vill hafva några i stället för inga statsinkomster, röstar han för bifall till utskottets förslag. — Prosten Altahr ansåg fallet ifrån 25 till 5 procent vara alltför strängt; han vill hafva konungens proposition bisallen. Prosten Almqvist upplyser att det ej är de 25 procent, som gjort tabrikerna slorerande, utan licenserna. — Vid anställd votering emellan utskottets förslag och konungens proposition, bifölls det förra med 23 röster emot 18 viva ÅV 194 44477 OA NN OS MAR OM I Borgareståndet uppstod i frågan en mycket animerad debatt mellan hrr Schwan och Brinck å ena samt hr Arnberg å andra sidan. De tvenne förstvämnde försvarade utskottets förslag, den sednare deremot önskade tullen förhöja till 10 procent, hvilken han ansåg utgöra en obetyulighet i jemförelse med fördelen att hatva inom landet beständande någon fabrik som tillverkade sådana machiner och redskap och derifrån andra fabrikanter kunde erhålla biträde åtminstone för uppsattningar, reparationer o. s. v. af sina machinerinerier. Hr A. uttalade nemligen sin öfvertygelse, att om tullen sattes till 5 procent, skulle ingen sådan macbinfabrik här kunna existera, i betraktande af den höga tull, som ånnu drabbar de materialier hvaraf de arbeta, och hvilka i så hög grad fördyra deras tillyerkningar i jemsorelse med de utländska. Hrr Schwan och Brinck framhöllo deremot den omständigheten att den ull 5 procent föreslagna tullen i sjelfva verket innebär ett mera verkligt skydd för den inhemska tillverkningen, än det som hittills varit den will del; ty om man betrastar importförteckningarne, så finner man att af förtullade machinerier redan nu större delen iukommit med särskildt tillstånd till 5 procent; och att den ojemforligt största delen af hvad som öfver hufvud blifvit importeradt gått under rubriken modeller, och såsom sadana betalat alldeles ingen tull, hvaremot nu alla slag skulle komma att draga 5 proc., hvadan sälunda beullningsutskotteet bättre vårdat sig om machintillverkarnes fördel, än de hrr som nu yrkade vidnållandet af en så hög tullsats på papperet att undantag derifrån skulle blifva nödvändiga vid tillämpningen. Hrr Almgren, Hasselgren och Rydin talade äfven för förhöjning; hrr Brodin och Ekelund deremot för bifall. Vid votering segrade utskottets förslag med 34 röster mot 15. I Bondeständet bifölls utskottets förslag, utan diskussion, och är således af alla fyra stånden antaget. (Fort82 I