Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juni 1854, sida 1

Såsom en allmän regel kan man antaga, att minimum af luft uti sofrum bör vara 300 cub. fot för hvarje person, och då rummen äro så tilltäppta, som här brukas, så att ventilationen blir ringa eller ingen, kan man föreställa sig huru luften skall under en natt blifva förskämd. Ofta har familjen blott ett rum utan kök, så att alla hushållsbestyr måste förrättas uti boningsrummet och matförråden der förvaras, hvilket måste bidraga att försämra luften. Oagtadt allt hvad här bygges, är ännu stor brist på bostäder, och om man vill bibehålla den arbetande klassen vid god helsa, så bör man sörja för att de nödvändiga vilkoren derför uppfylles, och till den ändan behösvas ännu många flera hus. Det är dock icke nog med att bygga nya bostäder, man bör äfven se till att byggnadssättet uppfyller allt hvad man i sanitart hänseende har rätt att fordra, framför allt att tillräcklig lustvexling finnes. Hvad snygga och rymliga bostäder kunna uträtta till mildrande af epidemiska sjukdomars härjande, har man bevis af rapporter från arbetarbostäder i London, de s. k. Model Lodging houses, der under kolera-epidemien 1849 ibland flera tusen personer, som bodde uti dessa bostäder, blott förekom ett eller 2 sjukdomsfall. Detta hafva vi sett bekräftadt här uti de i Haga uppförda arbetarebostäder under kolerafarsoten sistl. höst, då bland dess innevånare, som uppgå till 4 —500 personer, blott inträffade 3:ne sjukdomsoch 2:ne dödsfall, och det oaktadt den ena delen af dessa bostäder är belägen tätt bredvid den uti en föregående artikel för sin osundhet utdömda grafven vid capounieren. Det vore önskligt, att till besordrande af arbetarens helsa och trefnad, få se flera bostäder uppförde; med de höga hyrorna, som för närvarande betalas, böra sådane anläggningar ganska väl kunna bära sig, samt äfven lemna öfverskott. I och med detsamma som man kan lyckas att ernå renlighet och snygghet, så utom som inom hus, kan man med största trygghet vänta att se mortalitetsprocenten nedgå. Til befordrande af säväl personlig renlighet som snygghet inom arbetsklassens bostäder, vilja vi äfven anföra en reform, som under sednare åren blifvit införd uti andra länder, och i synnerhet i England vunnit stort förtroende, nemligen uppförande af allmänna badoch tvätthus. Dessa äro ganska väl organiserade; samma byggnad innesluter såväl badrum som tvättinrättning, hvarigenom ekonomiska fördelar vinnas; äfven kan arbetaren, som vid veckans slut der infinner sig för att få ett ganska behöfligt bad, under samma tid få sina medhafda kläder tvättade, torkade och strukna, ty hela denna process, som hos oss upptager slera dagar, kan der fullbordas på den korta tid, som erfordras för ett bad. Badinrättningen omfattar dels enskilta rum för karbad, skiljda för de olika könen, och dels en bassin för simbad, der vattnet hålles vid en temperatur af 18— 20 grader. Hvarje badande får en handduk till begagnande; tvål kan antingen medhafvas eller mot betalning erhållas på stället. Uti badhusen finnas tvenne olika klasser af bättre och sämre badrum; afgiften uti London är för de bättre I bad 4 pence, för de sämre 2 pence (resp. 93 och 41 sk. bko). Afgiften för